Hoppa till innehållet

Dödar vindkraft fåglar?

Kort svar

Ja, fåglar kan kollidera med vindkraftverk och dö. Men forskningen visar samtidigt att vindkraft inte hör till de största generella orsakerna till fågeldödlighet. Betydligt fler fåglar dör exempelvis genom kollisioner med byggnader och trafik eller till följd av tamkatter. Det betyder inte att vindkraftens påverkan är oviktig. Risken varierar mycket mellan olika platser och arter, och för vissa känsliga arter kan även ett litet antal dödsfall få betydelse. Den viktigaste faktorn är därför var vindkraftverken placeras. Genom noggranna naturinventeringar, hänsyn till känsliga arter och anpassade skyddsåtgärder kan riskerna begränsas betydligt

Varför pratar man om det här?

Vindkraftverk är stora konstruktioner som fåglar ibland kolliderar med. Frågan väcker engagemang eftersom människor bryr sig om naturen och eftersom enstaka fall där exempelvis örnar dödas får stor uppmärksamhet. Samtidigt har frågan blivit en del av den bredare debatten om energiomställningen. I sociala medier och debattartiklar förekommer ibland påståenden om att vindkraft generellt är ett stort hot mot fågellivet. Den bilden stämmer dåligt med forskningen. Vindkraft orsakar fågeldödlighet, men andra mänskligt orsakade faktorer står för betydligt större dödlighet totalt sett.

Det är samtidigt viktigt att skilja på total fågeldödlighet och påverkan på en viss art. Vindkraft kan innebära en påtaglig risk på fel plats, framför allt för vissa känsliga arter. Därför handlar frågan i hög grad om vilka arter som finns på platsen och hur vindkraftparken lokaliseras och utformas.

Vanliga missuppfattningar

"Vindkraft är ett stort hot mot fågelbestånden generellt"

Forskningen ger inte stöd för den beskrivningen. Jämfört med flera andra mänskligt orsakade risker är vindkraftens bidrag till den totala fågeldödligheten begränsat. Energimyndigheten konstaterar exempelvis att katter, trafik och fönsterrutor dödar avsevärt fler fåglar än vindkraftverk. Internationella studier ger samma övergripande bild.

Det betyder däremot inte att alla vindkraftsprojekt har liten påverkan. Risken kan vara betydligt större på känsliga platser och för vissa arter, särskilt rovfåglar. Målet med naturinventeringar, tillståndsprocesser och skyddsåtgärder är därför att identifiera sådana risker och minska dem så långt som möjligt.

"Vindkraft är den största orsaken till att örnar dör"

Det finns inte stöd för att beskriva vindkraft som den största generella orsaken till fågeldödlighet, men örnar hör till de fåglar som kan vara särskilt utsatta för vindkraft. Segelflygande rovfåglar som örnar, vråkar och glador har högre kollisionsrisk än många andra grupper. Därför får örnrevir och boplatser särskild uppmärksamhet vid planeringen av nya projekt. I Sverige används bland annat skyddszoner kring kända boplatser för havsörn och kungsörn. Här blir alltså perspektivet viktigt: att vindkraft totalt sett står för en begränsad del av fågeldödligheten betyder inte att riskerna kan bortses från för en särskild art eller på en särskild plats.

Vad säger fakta?

Fåglar kan kollidera med vindkraftverk – men riskerna varierar

Det är väl dokumenterat att fåglar ibland kolliderar med rotorblad eller torn. Hur stor risken är varierar mellan olika arter och platser. Rovfåglar som örnar, glador och vissa vråkar hör till de grupper som kan vara mer känsliga än många andra arter. När forskare bedömer påverkan handlar det därför inte bara om hur många fåglar som dör utan också om vilka arter som berörs. För arter som är sällsynta, lever länge eller får få ungar kan ett mindre antal dödsfall få större betydelse för beståndet än samma antal dödsfall bland mycket vanliga arter.

Vindkraft är en relativt liten källa till fågeldödlighet

Den samlade forskningen visar att vindkraft orsakar fågeldödlighet, men också att andra mänskligt orsakade faktorer står för betydligt fler dödsfall totalt sett. Energimyndigheten pekar bland annat på tamkatter, trafik och fönsterrutor som betydligt större orsaker till fågeldödlighet än vindkraftverk. En omfattande nordamerikansk studie konstaterar på motsvarande sätt att byggnader, kommunikationsmaster och tamkatter dödar miljontals till miljarder fåglar årligen, jämfört med betydligt färre vid vindkraftverk. En studie av vindkraft i skogsmiljö konstaterar också att fågeldödligheten totalt sett var liten i de undersökta områdena, samtidigt som resultaten varierade geografiskt. Det gör inte de fåglar som faktiskt dör vid vindkraftverk mindre viktiga. Men det sätter vindkraftens påverkan i proportion till andra risker som fåglar möter.

Lokalisering och skyddsåtgärder är avgörande

Det främsta sättet att minska vindkraftens negativa påverkan på fåglar är att undvika platser där riskerna är stora. Det kan handla om särskilt fågelrika områden eller platser som används för häckning, övervintring eller rastning under flyttning. Genom naturinventeringar och kunskap om hur olika arter använder landskapet kan många risker därför identifieras redan i planeringsfasen. Skyddsavstånd och anpassning av vindkraftverkens placering kan sedan användas för att ytterligare begränsa påverkan.

Vad påverkar bedömningen?

  • Arter: Vissa arter är känsligare än andra.
  • Plats: Häckningsområden, flyttstråk och områden med höga naturvärden kräver särskild hänsyn.
  • Antal fåglar: Områden med stora koncentrationer av fåglar är generellt känsligare.
  • Landskap: Topografi, kustmiljöer och andra lokala förhållanden kan påverka riskerna.
  • Projektutformning: Placering av verk och parkens utformning spelar roll. Därför är fåglar en stor fråga i miljöprövningen av en vindkraftspark.
  • Skyddsåtgärder: Inventeringar, skyddsavstånd och tekniska lösningar kan minska påverkan.
  • Beståndets storlek: Samma antal kollisioner kan ha olika betydelse beroende på hur vanlig eller ovanlig en art är.

 

Slutsats

Vindkraftverk dödar fåglar, men det är missvisande att beskriva vindkraft som ett av de största generella hoten mot fåglar. Forskningen visar att andra mänskligt orsakade faktorer står för betydligt större fågeldödlighet totalt sett. Samtidigt kan vindkraft innebära en viktig risk lokalt och för vissa känsliga arter. Därför går det inte att nöja sig med den övergripande statistiken. Rätt vindkraft på fel plats kan fortfarande vara ett problem för fågellivet. Det viktigaste är därför var och hur vindkraft byggs. Naturinventeringar, genomtänkt lokalisering, skyddsavstånd och uppföljning gör det möjligt att undvika många av de största riskerna. Den mest rättvisande slutsatsen är därför inte att vindkraft är riskfri för fåglar, utan att dess samlade påverkan är begränsad jämfört med flera andra hot och att påverkan i hög grad går att minska genom rätt lokalisering och hänsyn.

Källor & vidare läsning

Vanliga frågor

Vindkraft kan orsaka kollisioner för fåglar och fladdermöss, men risken varierar mycket mellan platser och arter och kan undvikas med skyddsåtgärder och anpassningar av drift och layout.

Fördjupning:
Det görs naturinventeringar och artutredningar i tidig skede av processen, och känsliga områden eller flyttstråk undviks i möjligaste mån.
I många studier står andra mänskliga orsaker (t.ex. trafik, byggnader och husdjur) för en större del av den totala fågeldödligheten, men lokalt kan vindkraft ändå vara betydelsefullt om placeringen blir fel. Vanliga skyddsåtgärder är anpassad layout, driftbegränsningar vid vissa förhållanden och uppföljning under drift.

Källor:
SLU Artdatabanken – ett kunskapscentrum för arter och naturtyper

Vindkraft

Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss

Naturskyddsföreningen: Vanliga myter om vindkraft

 

Platser väljs utifrån vindresurser och möjligheten att uppfylla lagkrav, säkerhet och miljöhänsyn.

Fördjupning:
I Sverige utreds bland annat avstånd till bostäder, natur- och kulturvärden, rennäring där det finns, samt om Försvarsmakten eller flyg har intressen som påverkas. Ett projekt kan stoppas om viktiga hinder upptäcks, exempelvis skyddade arter, känsliga naturmiljöer, kulturhistoriska lämningar, militära intressen eller om buller- och skuggvillkor inte kan klaras. Buller prövas i tillståndet och riktvärden vid bostäder ligger ofta runt 40 dBA utomhus vid fasad, med möjlighet till strängare krav i särskilt tysta områden. Vissa hinder syns tidigt i kart- och dataanalyser, medan andra kan framkomma först i fältinventeringar och samråd. Då kan projektet behöva omarbetas eller avbrytas. Platsval och villkor prövas i tillståndsprocess enligt miljöbalken, i dialog med bl.a. länsstyrelsen och vid behov Försvarsmakten.

Källor:
Så går en tillstånds­prövning enligt miljöbalken till
Specifik miljöbedömning – miljöbedömning för verksamheter och åtgärder
Miljöbalk (1998:808) | Sveriges riksdagVägledning om buller från vindkraftverk
Vägledningar & riktvärden för buller

Choose market

Global

  • Svenska
  • English
  • Local

  • Suomi
  • Polski
  • Latviešu
  • North America