Samhällsengagemang
En grundläggande förutsättning vid utveckling av ett vind- eller solprojekt är att bjuda in till dialog och vi har stort fokus på att involvera och visa hänsyn till dem som lever och verkar i närheten av våra projekt. Vi har ett ansvar att lyssna, förstå och samarbeta kring de varierande, och ibland motstridiga, intressena hos lokala intressenter för att bidra med lösningar som gynnar samhället.
Lokal dialog och förankring
Eolus har lång erfarenhet av lokal dialog och har stort fokus på att involvera och visa hänsyn till de som lever och verkar i närheten av våra projekt. Vi har ett ansvar att lyssna, förstå och samarbeta kring de varierande, och ibland motstridiga, intressena hos lokala intressenter för att bidra med lösningar som gynnar samhället. Alla projekt har olika förutsättningar och genom att varje projekt har en kommunikationsplan som är anpassad efter behovet i just det projektet säkerställer vi en transparent kommunikation och prioriterar dialog genom alla faser i projektet.
Noggrann hänsyn måste också tas till urfolks, såsom samers, rättigheter. Läs mer om detta under Mänskliga rättigheter.
Lokala arbetstillfällen
Vår ambition är att använda lokala företag vid byggnation av projekt, både för anläggningsarbeten och för andra tjänster, såsom logi, catering och skogsavverkning. I byggnationen av vindkraftsparkerna Skallberget/Utterberget och Tjärnäs i Avesta respektive Hofors kommuner tillhandahöll lokala företag ca 50% av transporter, hyrmaskiner samt anläggningsmaskiner och deras operatörer. Vi använder även en stor andel lokala aktörer i de anläggningar där vi har drift- och förvaltningsuppdrag. Det handlar exempelvis om slyröjning, klippning av dikeskanter och snöröjning.
Föreningen Uteliv i Nora har byggt boulebana med vindpengsmedel från Eolus
Vindpeng för lokal utveckling
Eolus tillämpar så kallad vindpeng för flera vindprojekt som är i drift. Detta är en form av bygdemedel som syftar till att gynna det lokala samhället ekonomiskt och kan sökas av föreningar eller skolor i definierade områden kring vindkraftsparker i drift. Vid utdelningen ligger prioritet på föreningar som har ett lokalt syfte med fokus på barn- och ungdomsaktiviteter och/eller utveckling av närområdet när det gäller rekreation, friluftsliv och besöksändamål. Vindpengen är ett långsiktigt åtagande som delas ut årligen under hela parkens livslängd. Det är vindkraftsparkens ägare som betalar ut vindpengen baserat på ett frivilligt avtal. Eolus sköter i vissa fall, på uppdrag av parkägare, den praktiska hanteringen av ansökningar, tilldelning och administration av Vindpengen som en del av förvaltningen av anläggningarna.
Det är inte lätt för små föreningar på landsbygden att få bidrag
förklarar Elin Fällström.
Aktivt uteliv med bidrag från vindkraften
Den blanka Holmsjön, några mil utanför Sundsvall, återger en stålgrå himmel. På bergen som tornar upp sig runt sjön syns några av verken i Kråktorpets vindkraftspark. Tack vare denna har flera av traktens föreningar fått bidrag till ett aktivt uteliv.
Keith Sahlin, ledamot i Holms Fiskevårdsområdes styrelse, har precis pekat ut sin stuga på en av sluttningarna. Vi står på andra sidan sjön, och han visar stolt upp piren som anlagts under sensommaren. Snart ska här byggas en handikappanpassad brygga. Investeringen har möjliggjorts av den årliga vindpengen från vindkraftsparken.
– Området är populärt för fiskeintresserade turister både från Sverige och utlandet. Därför gäller det att hålla fiskeplatserna upprustade. Vindpengen gör det möjligt, säger Keith Sahlin.
En halvtimmes bilresa bort, precis mellan Norasjön och Västansjö, står en skylt med orden ”Uteliv i Nora”.
– Hit kommer folk från byarna runtomkring för att träna på utegymmet, spela minigolf eller gå en runda discgolf i skogen, berättar Elisabeth Kempe. Hon och sambon Olle Modén är två av eldsjälarna bakom rekreationsområdet. Bortom utegymmet – med redskap av återbrukat material – finns hängmattor precis intill ett litet bokskåp. Anläggningens senaste tillskott är en efterlängtad boulebana som har bekostats av vindpengen för vindkraftsparken Nylandsbergen. Föreningen Uteliv i Nora har ungefär 140 medlemmar, som ser vikten i att det finns saker att göra lokalt.
– Vi vill inte ligga och köra in till stan varje helg för att barnen ska komma ut. Då är det perfekt att Uteliv i Nora finns, säger Elin Fällström som flyttade till bygden med sin familj för några år sedan. Hon sitter i styrelsen för Uteliv i Nora, och är även ordförande i hembygdsföreningen.
Hon och de andra i styrelsen berättar hur de sökte och fick vindpeng för ny dörr och trädäck till Nora Västansjö Hembygdsgård. Vid invigningen sommaren 2023 var det fullt hus, människor fick sitta i omgångar på de robusta träbänkarna.
– Det blev kanon. Och det kommer att bli så bra i vinter när vi öppnar skoterkaféet, säger Per Hallgren som varit med från första spik. Det är inte lätt för små föreningar på landsbygden att få bidrag, förklarar Elin Fällström.
– Kommunen satsar mest på de som ligger i stan, och som har många medlemmar. Helst ska det vara för ungdomar. Ska det hända något här måste vi ordna det själva, säger hon.
– Att vi kan få ersättning för att vi har vindkraftsparken här nära är väldigt bra. Vi behöver ju el på något sätt, och det hjälper till att utveckla bygden, säger styrelsekollegan Katarina Modén.