Hoppa till innehållet

Sprider vindkraftverk stora mängder mikroplaster?

Tip of a wind turbine blade

Kort svar

Nej. Vindkraftverk kan ge upphov till små mängder partiklar när rotorbladens ytskikt slits av väder, vind och nederbörd. Men de mängder som har uppskattats i forskning och myndighetsunderlag är små jämfört med stora källor till mikroplast som däckslitage, textilier och plastförpackningar.

Av Karin Wittsell Heydl, Chief Communications and Sustainability Officer · Publicerad: · Senast uppdaterad:

Varför pratar man om det här?

Diskussionen handlar främst om slitage på rotorbladens framkant. Det innebär att skyddande färg- och beläggningslager kan nötas ned när rotorbladen rör sig genom luft, regn, snö, is och andra partiklar. Då kan det bildas små partiklar, varav vissa kan räknas som mikroplast. Frågan har fått uppmärksamhet eftersom bilder på slitna rotorblad ibland används för att hävda att vindkraftverk sprider mycket stora mängder plast eller farliga ämnen.

Vanlig missuppfattning

"Vindkraftverk är en av de största källorna till utsläpp av mikroplast."

De mätningar och vetenskapliga studier som finns indikerar att vindkraftverk inte är en betydande källa till utsläpp av mikroplaster.

Vanlig missuppfattning

"Slitage av rotorblad innebär att stora mängder plast sprids i naturen."

Slitage kan förekomma, särskilt på bladens framkant, men tillgängliga uppskattningar pekar på små mängder jämfört med större källor till mikroplast.

Vad säger fakta?

Mikroplast kan uppstå vid slitage

Rotorbladens ytskikt kan slitas, särskilt i bladens framkant. Det kan ge upphov till små mängder partiklar från färg och skyddsbeläggningar.

Uppmätta och modellerade mängder är små

Studier pekar på att mängderna mikroplaster från bladslitage normalt ligger på 100-200 gram per verk och år.

Andra källor dominerar

Väg- och däckslitage, plastskräp, syntetiska textilier och vissa plastprodukter anges av Naturvårdsverket som stora källor till mikroplast.

Vad påverkar bedömningen?

  • Placering och klimat: Vindkraftverk till havs och på platser med mycket regn, is, salt och hårt väder kan ha större slitage.
  • Material och beläggning: Rotorbladens skyddssystem och materialval påverkar hur snabbt ytskiktet eroderar.
  • Underhåll: Regelbunden inspektion, reparation av erosionsskador och förbättrade skyddslager kan minska partikelbildning.
  • Hantering vid reparation: Slipdamm och avfall från reparationer behöver samlas in och hanteras så att material inte sprids lokalt.
  • Jämförelse: Bedömningen bör göras i relation till andra källor till mikroplast, inte isolerat.

Slutsats

Vindkraftverk kan sprida små mängder mikroplast genom slitage på rotorbladens ytskikt, men tillgängliga källor visar inte att vindkraft är en stor källa jämfört med exempelvis däckslitage, textilier och plastförpackningar. frågan ska hanteras genom bra materialval, kontroll och underhåll, men påståenden om mycket stora utsläpp från vindkraftverk är missvisande om de inte sätts i proportion till andra mikroplastkällor

Källor & vidare läsning

Vanliga frågor

Vindkraft kan orsaka kollisioner för fåglar och fladdermöss, men risken varierar mycket mellan platser och arter och kan undvikas med skyddsåtgärder och anpassningar av drift och layout.

Fördjupning:
Det görs naturinventeringar och artutredningar i tidig skede av processen, och känsliga områden eller flyttstråk undviks i möjligaste mån.
I många studier står andra mänskliga orsaker (t.ex. trafik, byggnader och husdjur) för en större del av den totala fågeldödligheten, men lokalt kan vindkraft ändå vara betydelsefullt om placeringen blir fel. Vanliga skyddsåtgärder är anpassad layout, driftbegränsningar vid vissa förhållanden och uppföljning under drift.

Källor:
https://www.naturvardsverket.se/om-miljoarbetet/forskning/vindval/vindkraftens-paverkan-pa-faglar-och-fladdermoss/
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/vindkraft/
https://vindlov.se/sv/vindkraft/miljopaverkan/
https://www.artdatabanken.se/
https://www.lansstyrelsen.se/

 

Solpaneler består till stor del av glas och aluminium som kan återvinnas, och det finns etablerade insamlings- och återvinningssystem i Europa.

Fördjupning:
För vindkraftverk kan stål, koppar och betong hanteras i befintliga flöden. Rotorblad (kompositmaterial) är en större utmaning, men återanvändning, materialåtervinning och nya designlösningar utvecklas snabbt i EU och globalt. I tillstånd och avtal regleras ofta avveckling och återställning.

Enligt Energimyndigheten består vindkraftverk till 80-90 procent av stål och järn, vilket är återvinningsbara material. Det innebär att majoriteten av materialet som vindkraftverken består av kan tas tillvara när verket monteras ned. Vindturbinbladen består till stor del av härdplastkomposit, då bladen är konstruerade för att ha en låg vikt i kombination med hög hållfasthet. För detta material pågår forskning och utveckling för att hitta hållbara lösningar för återvinning och återanvändning. Mycket arbete sker även inom branschen för att utveckla cirkulära lösningar och nya metoder för återvinning av turbinblad.

Flera stora aktörer utvecklar nu lösningar för att återvinna och återanvända vindkraftsblad. Tillverkare som Vestas, Siemens Gamesa och LM Wind Power arbetar både med kemisk återvinning och nya blad som är lättare att återvinna i framtiden.

Samtidigt används uttjänta blad redan i dag till exempelvis byggmaterial, bullerplank och broar. I Lund har ett parkeringshus byggts med delar av vindkraftsblad. Även cementindustrin ses som en möjlig storskalig lösning där material och energi kan tas till vara istället för att hamna på deponi.

I Sverige och inom EU omfattas återvinning av solceller av ett direktiv som reglerar återvinning av elektroniska produkter, WEEE-direktivet. Det innebär att alla som säljer solceller på den europeiska marknaden omfattas av ett producentansvar som ska säkerställa att produkten återvinns. Återförsäljaren eller producenten ska också informera konsumenten om var produkten ska lämnas när den är uttjänt.

Källor:
Sällsynta jordartsmetaller och vindkraft
Återvinning av vindkraftverk – Green Power Sweden
Solcellers miljöpåverkan och återvinning

Tillstånd innehåller ofta villkor om exempelvis buller, skugga och naturhänsyn. Uppföljning sker inom ramen för tillståndsvillkor och tillsyn, ofta via kommunen eller länsstyrelsen beroende på prövning.

Fördjupning:
Uppföljning kan ske genom mätningar, rapportering och ibland kontrollprogram som tas fram i dialog med tillsynsmyndigheten. Om villkor riskerar att överskridas kan åtgärder behöva vidtas, till exempel driftbegränsningar vid vissa vindförhållanden eller tekniska justeringar. Driftbegränsningar innebär en minskad elproduktion och är därmed kostsamt för vindkraftsägaren. Därför ligger det i bolagens intresse att i sin tillståndsansökning ha realistiska beräkningar på buller och annan påverkan, för att vara säkra på att kunna uppfylla sitt tillstånd.

Källor:
https://www.naturvardsverket.se/globalassets/vagledning/vindkraft/vagledning-om-buller-fran-vindkraftverk.pdf
https://www.folkhalsomyndigheten.se/regler-och-tillsyn/tillsynsvagledning-och-stod/halsoskydd-vagledning-och-tillsyn/vagledning-om-buller-och-hoga-ljudnivaer/vagledningar-och-riktvarden-for-buller-och-hoga-ljudnivae/

Ljud från vindkraft

Choose market

Global

Local