Hoppa till innehållet

Länsstyrelsen i Jönköpings län har godkänt Eolus anmälan att etablera en solcellsanläggning i Vetlanda kommun.

Området för solpark Torpa ligger strax väster om orten Kvillsfors. Inom området, som är 46 hektar, undersöker vi möjligheten att installera solpaneler med en sammanlagd effekt på 40 MW.

– Torpa är Eolus första projekt på skogsmark och vi har lagt stort fokus på att inventera efter naturvärden för att undersöka hur vi kan bevara och förbättra den biologiska mångfalden på platsen, säger Ulrik Pettersson, projektledare på Eolus.

Södra Sverige och framför allt elprisområde 4 har ett stort underskott på elproduktion och ett ökande elbehov från industrier som vill utveckla och ställa om. Torpa solcellspark kan ge ett tillskott på 42 000 MWh/år, vilket motsvarar behovet av hushållsel för 8 400 villor eller 21 miljoner mil med elbil, varje år.

Preliminärt kan parken stå färdig under 2027.

Efter förfrågan från Eolus utreder Göteborg Energi Nät nu möjligheten att ansluta vindkraftsparken Västvind direkt till Göteborgs lokala elnät vid Göteborgs hamn. Parken som ligger utanför Öckerö projekteras av Eolus och planeras ha en effekt på upp till 1 000 MW och skulle innebära ett betydande och välbehövligt tillskott av förnybar el till regionen.

– Vi står inför en enorm utmaning med stort behov av både effekt och el i Göteborg de kommande åren. Att koppla in en vindkraftspark, som i elproduktion motsvarar hela dagens elanvändning i Göteborg, direkt in på vårt lokala elnät är en fantastisk möjlighet. Idag produceras endast 11 procent av elen som används i Göteborg lokalt. Vi är glada för att Eolus har valt att göra en föranmälan hos oss och vi kommer nu att utreda möjligheterna för en anslutning, säger Lars Edström, VD Göteborg Energi Elnät och fortsätter:
– Om vindkraftsparken kan kopplas in på Göteborgs lokala elnät kan det innebära en snabbare och smidigare process. Att elbehovet löses i tid är avgörande för att trygga de tusentals jobb som omställningen skapar.

– En ny havsbaserad vindkraftspark är en del av en industriell satsning på Hisingen i Göteborg och kan vi koppla in elen direkt in i hjärtat av det industriella klustret så är det så klart en stor fördel, säger Per Witalisson VD Eolus.

– Tillgång till el är A och O för industrins konkurrenskraft och Göteborgsregionens välfärd. Att Hisingen kan komma att svämmas över av grön el vore en ren välsignelse, menar Johan Trouvé, VD på Västsvenska Handelskammaren.

För den regionala och lokala ekonomin skulle eltillförsel via Hisingen innebära stora möjligheter. Idag finns det många konkreta förfrågningar på mycket mer effekt och el från industrin i Göteborg. Det handlar om att industrin ska ersätta fossila bränslen i sina processer men också nyinvesteringar inom bland annat fordonsindustrin och kemiindustrin. Eolus och Volvo Cars har tecknat en avsiktsförklaring om att Västvind ska leverera el till den nya batterifabriken på Hisingen. Samtidigt har Göteborgs Hamn gått in som minoritetsägare i vindkraftsparken.

– Vi i hamnen ser utmaningar med att gå i land med elen i vårt område, men också stora möjligheter. Hamnar kommer vara en nyckel i den gröna omställningen och vi ser att vårt elbehov ökar i rask takt de kommande åren, säger Viktor Allgurén, innovationschef på Göteborgs Hamn.

– Vi på Eolus vill alltid att våra projekt ska bidra med så mycket lokal och regional nytta som möjligt. Om vi bygger Västvind och kan gå in med anslutningskabeln på Hisingen skapar det bättre förutsättningar för mer el även till invånare och företag på Öckerö och i Kungälv, säger Anna Lundsgård, chef för havsbaserad vindkraft på Eolus.

Om Västvind vindkraftspark
Västvind vindkraftspark ligger i Kungälvs och Öckerös kommuner samt i svensk ekonomisk zon. Vindkraftsparken väntas få en installerad effekt på upp till 1 000 MW och har potential att generera 4–4,5 TWh förnybar el per år. Tillståndsansökan, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, lämnades in till Mark- och miljödomstolen och regeringen under juli 2023. Dialoger pågår för att möjliggöra samexistens med andra intressen såsom yrkesfiske och sjöfart. Byggstart planeras till 2027 med färdigställande 2029. Eolus äger 95 procent av projektet och Göteborgs Hamn AB 5 procent.
Läs mer om projektet på eolus.com/vastvind

För mer information kontakta:
Cecilia Erdalen, presschef, Göteborg Energi, 0704 – 66 04 28, cecilia.erdalen@goteborgenergi.se
Anna Lundsgård, chef för havsbaserad vindkraft, Eolus, 0730 – 62 65 26, anna.lundsgard@eolusvind.com
Stefan Gustavsson, Public Affairs Manager, Eolus, 0734 – 28 21 34, stefan.gustavsson@eolusvind.com

Idag har Eolus skickat in en ansökan om miljötillstånd för Kesemossen vindkraftspark cirka tre kilometer väster om Ljung i Herrljunga kommun. Med fem vindkraftverk beräknas parken producera 135 GWh el per år, motsvarande årsbehovet av hushållsel för ungefär 27 000 villor.

– Det är projekt med väldigt goda förutsättningar, unikt på flera sätt, säger projektledare Emma Lundström.
Förutom goda vindförhållanden och ovanligt få intressekonflikter i området finns här en engagerad grupp av lokala markägare som brinner för projektet och har förhandlat fram en engångsersättning som ska fördelas till närboende. Dessutom utlovar Eolus årligt bygdemedel till utveckling av lokal natur och kultur, samt en ersättningsmodell till de som bor närmast vindkraftverken.
– Det känns fint att alla markägare är lokala och väldigt måna om traktens utveckling. Eftersom det är ett så bra projekt på många sätt finns det också en ekonomisk marginal som vi kan dela med oss av, säger Emma Lundström.

Det har gått drygt ett år sedan Eolus höll samråd med allmänheten för att få in underlag till den miljökonsekvensbeskrivning som skickas med ansökan.
– Vi har gjort grundliga inventeringar av djur och natur och utredningar kopplade till boendemiljö och känner oss trygga med att ansöka om miljötillstånd, säger Emma Lundström.

Västra Götalandsregionen är i stort behov av fossilfri el för att möjliggöra den omställning som industri- och transportsektorn är mitt uppe i. Omställningen är nödvändig både för att minska klimatpåverkan, och för att företagen ska klara sig i global konkurrens. Kesemossen vindkraftspark kan bli en viktig del i en förnybar framtid.

Ansökan om miljötillstånd för vindkraftsparken har skickats till Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt, där miljöprövningsprocessen nu inleds. Får Kesemossen vindkraftspark tillstånd är bedömningen att den kan byggas och sättas i drift 2028/2029. Ansökan omfattar flera hundra sidor och till huvudinlagan och miljökonsekvensbeskrivningen med teknisk beskrivning bifogas 15 bilagor; buller-, skugg- och synbarhetsutredningar, rapporter från tre års fågelinventeringar, arkeologisk utredning, landskapsbildsanalys, fladdermusinventering från yngel- respektive migrationsperiod och naturvärdesinventering, för att nämna några – allt enligt kraven i den svenska miljölagstiftningen.

Kort om projektet
Namn: Kesemossen vindkraftpark
Antal verk: max 5 st
Areal projektområde: ca 2 km²
Totalhöjd: max 300 m
Beräknad årlig elproduktion: 135 GWh
Planerad driftstart: 2029

I slutet av 2023 ansökte Eolus om tillstånd för Najaderna vindkraftspark utanför Tierp. Därefter förbehöll sig regeringen att pröva tillåtligheten av ansökan avseende den del av vindkraftsparken som ligger i territorialhavet. Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har nu valt att skicka vidare den del av Najadernas tillståndsansökan som ligger i territoriellt vatten till regeringen utan att handlägga ärendet och pröva lämpligheten ur miljösynpunkt.

Försvarsmakten har yttrat sig negativt till en etablering av vindkraftsparken. Domstolen meddelar att den inte kan överpröva Försvarsmaktens ställningstagande och hänvisar till att det är något bara regeringen kan göra.
Domstolen gör också bedömningen att energiförsörjning och försvarsintressen i området utgör allmänna intressen av synnerlig vikt och att regeringen bör överta handläggningen av ansökan.

– Nu är det upp till regeringen att fortsätta handläggningen av Najaderna för att kunna pröva dess lämplighet ur alla hänseenden. Bara då har regeringen ett gediget underlag att ta ställning till, säger Måns Larsson, projektledare på Eolus.

Han fortsätter:
– Om detta leder till förseningar för projektet vore det olyckligt för klimatomställningen och för regionen som ser en ökad elförbrukning de kommande åren och en brist på eleffekt. Vi tror stenhårt på det här projektets möjligheter att med befintlig teknik leverera billig grön el till industrier och lokalsamhälle utan att kompromissa med havets känsliga miljöer eller Sveriges försvarsintressen.

Den del av Najaderna som ligger i ekonomisk zon handläggs för närvarande av Länsstyrelsen Uppsala län.

Vid frågor, vänligen gå via presskontakt
Oscar Wiktorsson, projektkommunikatör
oscar.wiktorsson@eolusvind.com
Tel: 073 – 077 32 09

Med åtta vindkraftverk cirka två kilometer öster om Marbäck i Ulricehamns kommun kan omkring 200 GWh el per år produceras. Idag har Eolus skickat in en ansökan om miljötillstånd som innebär lokal förnybar el som motsvarar årsbehovet av hushållsel för ungefär 40 000 hushåll.

– Det här är ett område med goda förutsättningar och vi har haft en bra dialog med kommunen inför ansökan. Nu har vi tagit ett viktigt steg på vägen mot att förverkliga Marbäck vindkraftspark, säger projektledare Jakob Economou.

Det har gått ungefär ett år sedan Eolus höll samråd med allmänheten för att få in underlag till den miljökonsekvensbeskrivning som skickas med ansökan.

– En vindkraftspark är en omfattande anläggning och det är viktigt att verkligen utreda vilka konsekvenser den kan få på miljön. Efter att ha gjort grundliga naturinventeringar och undersökningar av platsen känner vi oss trygga med att ansöka om miljötillstånd, säger Jakob Economou.

Västra Götalandsregionen är i stort behov av fossilfri el för att möjliggöra den omställning som industri- och transportsektorn är mitt uppe i. Omställningen är nödvändig både för att minska klimatpåverkan, och för att företagen ska klara sig i global konkurrens. Enligt SCB är cirka 50 procent av den energi som används i Västra Götalandsregionen idag fossilbaserad, främst i form av gas och olja.

– Att förändra detta kräver bland annat att verksamheter och processer elektrifieras. Samtidigt är Västra Götalandsregionen, till cirka 70 procent, redan idag beroende av import av el från andra regioner för att täcka dagens användning av el. Vi ser därför att Marbäck skulle kunna bli en viktig faktor i denna omställning, säger Jakob Economou.

Ansökan om miljötillstånd för vindkraftsparken har skickats till miljöprövningsdelegationen vid Västra Götalands länsstyrelse, där miljöprövningsprocessen nu inleds. Får Marbäck vindkraftspark tillstånd är bedömningen att den kan byggas och sättas i drift 2028/2029. Ansökan omfattar runt 750 sidor och till huvudinlagan och Miljökonsekvensbeskrivningen med teknisk beskrivning bifogas 16 bilagor; rapporter från tre års fågelinventering, arkeologisk utredning, landskapsanalys, fladdermusinventering från yngel- respektive migrationsperiod, naturvärdesinventeringar för att nämna några – allt enligt kraven i den svenska miljölagstiftningen.

Vid frågor, vänligen gå via presskontakt:

Eva Emmelin, projektkommunikatör
eva.emmelin@eolusvind.com
Tel: 0761-08 21 06

Inför att tillståndsansökan snart skickas in presenterar Eolus en ny modell för närboendeersättning och bygdemedel för Kesemossen vindkraftspark väster om Ljung i Herrljunga kommun.

– Eftersom den statliga incitamentsutredningen ännu inte resulterat i något konkret väljer vi att gå före och införa en ersättning till de som bor upp till tre kilometer från vindkraftverken, säger Emma Lundström, projektledare för Kesemossen vindkraftspark.

Sedan tidigare har Eolus tecknat avtal med berörda markägare om en engångsersättning till närboende, samt en årlig summa – bygdemedel – till satsningar på natur och kultur i lokalsamhället. Detta kompletteras nu med ett årligt bidrag till de som bor närmast parken, samtidigt som summan till lokalsamhället höjs.

Modellen för den årliga närboendeersättningen bygger på samma princip som den incitamentsutredning som lades fram för regeringen i början av 2023 men som ännu inte resulterat i konkret lagstiftning. Totalt presenterar Eolus nu en ersättning på cirka sju miljoner* årligen, som kommer bygden till gagn om vindkraftsparken byggs.

– Vindkraft innebär en enorm samhällsnytta, både lokalt och nationellt. Hela södra Sverige är i stort behov av mer elektricitet om vi vill fortsätta att leva bekvämt och hållbart och behålla och skapa nya lokala jobb. Samtidigt vet vi att det finns de som känner att de får stå tillbaka för samhällets bästa. Vi väljer därför att förekomma incitamentsutredningen och ge en ersättning till de som bor nära parken, säger Emma Lundström.

– Skulle någon annan modell för ersättning bli lagstadgad i framtiden behöver vi naturligtvis se över vår egen, men vi vill att de som bor närmast projektet ska veta att de får ersättning oavsett vad politikerna beslutar.

Informationen om ersättningen har skickats ut med e-post till de som yttrat sig i samband med samrådet och som Eolus därför har kontaktuppgifter till, men oavsett om man fått information eller inte kommer man att få ersättning om man uppfyller kriterierna.

Fakta: Modell för intäktsdelning

Närboendeersättning: Gäller de som bor inom ett avstånd som motsvarar tio gånger vindkraftsverkens höjd. I Kesemossen undersöker Eolus möjligheten att bygga max 300 meter höga verk vilket innebär att det som mest rör de som bor inom tre kilometer. Ersättningen beror på närhet till vindkraftverken, slutlig utformning av vindkraftsparken och intäkterna från elen den producerar. Vi har satt en årlig minimiersättning på 1500 kronor per bostad. De som får maximal ersättning får runt 17 000* kronor om året.

Bygdemedel: Årlig summa på runt 800 000 kronor* till satsningar på lokal kultur och natur.

Arrende: Markägarna får ersättning för att de upplåter mark till vindkraftsparken.

Engångsersättning: Markägarna har förhandlat fram en summa som de i samtal med Eolus kommer att fördela till närboende. Detta avtal är unikt för just Kesemossen och har kommit till på markägarnas initiativ.

*Modellen bygger på intäktsdelning, vilket innebär att summorna varierar boende på elpris och produktion. Här beskriver vi ersättningen enligt ett genomsnitt baserat på en elprisprognos för parkens tio första produktionsår.

Mediekontakt:
Emma Lundström, projektledare, telefon: 073-060 77 61
Eva Emmelin, projektkommunikatör, telefon: 076-108 21 06

2022 ansökte Eolus hos Länsstyrelsen i Skåne län om att etablera en solcellspark på Bjärehalvön i Båstads kommun. Länsstyrelsen sa nej till en etablering men Mark- och miljödomstolen upphävde beslutet och ger Eolus rätt att fortsätta utvecklingen av parken. Domen har nu vunnit laga kraft.

Den planerade solcellsparken Påarp består av ett två hektar stort projektområde, ett mindre projekt än Eolus brukar utveckla.
– Väldigt positivt att domstolen ser nyttan med solcellsparker på platser som denna. Våra beräkningar visar att även ett mindre projekt som Påarp kan bli lönsamt och bidra med förnybar el till södra Sverige, säger Andres Möser, solanalytiker på Eolus.

Området består idag av vall och betesmark, något som den fortsatt kan användas som även om solcellsparken byggs. Närmast ska elnätsanslutning säkras och geotekniska undersökningar genomföras för att se hur mycket berg som finns i marken, något som kan påverka projektets kostnad. Något beslut om byggnation har ännu inte tagits men parken skulle kunna stå färdig till 2026.

Sedan tidigare har Eolus godkända miljöanmälningar för tre solcellsparker i Sverige: Säbyholm i Laholm, Södra Valla i Örebro och Hässlåholms Gård i Falkenberg.

Eolus har anslutit sig till Solar Stewardship Initiative (SSI), ett kvalitetsprogram med fokuserar på värdekedjan för solenergi som kombinerar integritet i leveranskedjan med förbättrad prestanda inom miljömässig och social hållbarhet samt bolagsstyrning (ESG).

Med stöd av mer än 60 organisationer inom hela den globala värdekedjan för solenergi, arbetar SSI för att främja ansvarsfulla inköp och förädling av material, förbättra återvinningsmöjligheter för solprodukter och minimera miljöpåverkan vid produktion av solpaneler.

I en riskbedömning som Eolus gjorde 2022 identifierades risken för brott mot mänskliga rättigheter i vår leveranskedja, specifikt i samband med upphandling av solpaneler, vilket är en känd utmaning för branschen. Utvinningen av de metaller som krävs för produktion av solpaneler är huvudsakligen koncentrerad till länder där kränkningar av de mänskliga rättigheterna är ett reellt problem, såsom utsatta grupper som utsätts för tvångsarbete och miljöpåverkan från utvinning och raffinering av polysilikon, ett viktigt material i produktionen av solpaneler.

Genom att gå med i SSI befäster vi vårt åtagande att vara ett ansvarsfullt företag som arbetar för att möjliggöra positiv förändring inom alla delar av vår värdekedja. SSI arbetar för att vidareutveckla en ansvarsfull, transparent och hållbar värdekedja för solenergi och stärka förtroendet för hur, var och av vem solpaneler tillverkas.

– Vi är övertygade om att partnerskap och samarbeten är det bästa sättet att åstadkomma positiv förändring och genom att gå med i SSI bidrar vi till att förbättra värdekedjan för solenergi. Engagemanget är i linje med våra värderingar, med tonvikt på miljö och skydd av mänskliga rättigheter i vår värdekedja. Genom detta initiativ åtar vi oss att främja rättvisa arbetsförhållanden, etiska inköp och transparens, och tillsammans med branschen sätta en standard för ansvarsfullt företagande som möjliggör en rättvis och hållbar energiomställning, säger Karin Wittsell Heydl, kommunikations- och hållbarhetschef på Eolus.
 
Läs mer om SSI på https://www.solarstewardshipinitiative.org/

Oljeläckaget från den färja som gått på grund utanför Blekinges kust har orsakat stor skada, inte minst för alla sjöfåglar i området. Fåglar som får olja på sig riskerar att dö då deras skydd mot kyla och väta förstörs av bara en liten mängd olja. Blekinge Offshore skänker nu 50 000 kronor till lokala krafter som arbetar med att rädda fåglarna.

– Vi känner starkt för att bidra till att minska skadorna efter utsläppskatastrofen. Alla som nu jobbar med att rädda fåglar och skydda kusten från olja gör ett otroligt jobb. Men det krävs mer resurser då saneringsarbetet kan ta flera år. Vi hoppas att vårt bidrag kan underlätta arbetet, säger Greta Aurell, projektledare på Eolus för vindkraftsprojektet Blekinge Offshore.

Lokalavdelningen i Sölvesborg för föreningen Katastrofhjälp – Fåglar och Vilt (KFV), organiserar räddningsarbetet för fåglarna och är de som mottagit pengarna.

Blekinge Offshore är ett projekt under utveckling. Projektområdet ligger utanför Hanö i Sölvesborgs och Karlshamns kommuner. Eolus och projektbolaget jobbar nära kommunerna och lokalt näringsliv för att kunna etablera förnybar elproduktion i området.

Läs mer:
Föreningen Katastrofhjälp – Fåglar och Vilt Blekinge
Om Blekinge Offshore vindkraftspark

Kontakt:
Oscar Wiktorsson
Projektkommunikatör, Eolus
oscar.wiktorsson@eolusvind.com
+46 73 077 32 09

Eolus vill att alla ska få nytta av närproducerad förnybar el. Om Sjollen Vindkraftspark blir verklighet kommer vi att se till att lokalsamhället ersätts för sitt bidrag till lokal energiförsörjning. En intäktsdelning som motsvarar runt tre miljoner kronor per år kommer att delas ut till satsningar på lokala föreningar och verksamheter.

– En badflotte, upprustning av klubbstugan eller muddring av hamninloppet. Vi vet att lokala föreningar i Barsebäckshamn och Vikhög är stolta över sitt närområde och vill satsa på att utveckla det ännu mer. Därför vill vi vara tydliga med att ett vindkraftsprojekt som Sjollen också ska gynna de som berörs av det, säger Anna Lundsgård, vd Eolus Offshore.

Med 23 vindkraftverk i Öresund kan Sjollen vindkraftspark producera el som motsvarar tio procent av hela Skånes elkonsumtion. Det är ett angeläget projekt med tanke på att Skånes Effektkommission, med representanter från hela politiska skalan, så sent som på måndagen gick ut med budskapet att Skåne behöver en kraftig ökning av lokalt producerad el.

Oavsett om den så kallade incitamentsutredningens förslag på lokal ersättning blir verklighet eller inte kommer Eolus att se till att bygden får del av intäkterna från elproduktionen om Sjollen blir verklighet. Det rör sig om 0,5 procent av intäkterna vilket i nuläget (se modell nedan) landar på drygt tre miljoner om året att dela ut till verksamheter och insatser i samhällena längs kusten mellan Barsebäck och Malmö.

– Nu finns en unik möjlighet att bidra till Skånes egenförsörjning av el, och därmed minska beroendet av import. Men det hänger på att kommunerna litar på Mark- och miljödomstolens bedömning, säger Anna Lundsgård.

Eolus har genomfört omfattande utredningar av hur en vindkraftspark skulle påverka omgivningen. När vi under hösten/vintern skickar in tillståndsansökan, inklusive miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse, ska den bedömas av Mark- och miljödomstolen. Som processen ser ut ska berörda kommuner – i detta fall Malmö och Kävlinge – tillstyrka att vindkraftsparken prövas av domstolen. Väljer de i stället att använda sitt kommunala veto stoppar de en fortsatt miljöprövning. Att tillstyrka prövningen innebär inte klartecken för byggnation, bara att frågan får utredas vidare för att säkerställa att vindkraftsparken kan byggas utan att skada omgivningen.

– Vi vet att Kävlingeborna månar om skånsk elproduktion, och att många är bittra över att Barsebäck stängdes. Kärnkraftverket står där som ett landmärke ännu, som en påminnelse om hur lokalbefolkningen varit en viktig del i nationens elförsörjning. Vi förstår att en vindkraftspark utanför kusten är något nytt som kan skapa oro, och därför vill vi både informera om processen – att Mark- och miljödomstolen har ansvar för att granska miljökonsekvenserna – och vara tydliga med att vi också bidrar till lokalsamhället, säger Anna Lundsgård som presenterade ersättningen till lokalsamhället på ett öppet möte i Barsebäckshamn på tisdagskvällen.

FRÅGOR & SVAR:

Hur har ni kommit fram till tre miljoner per år?

Summan innebär en intäktsdelning på 0,5 % vilket är mer än vad som föreslås som praxis för branschen. I rådande läge ser uträkningen ut så här, och innebär alltså drygt 3,5 miljoner:

Planerad årlig produktion för Sjollen Vindkraftspark: 1 200 000 000 KWh
Elpris ca 60 öre/KWh
Intäktsdelning 0,5 % ger 1200 000 000 * 0,6 * 0,005= 3,6 mkr

Är det inte en muta att erbjuda pengar för att få tillstånd?

Om vi skulle erbjuda pengar till politiker och tjänstemän skulle det vara en muta. Men detta handlar inte om pengar till beslutsfattare eller myndigheter utan om bidrag till lokalt föreningsliv för att visa att vi är medvetna om att alla stora infrastrukturprojekt inverkar på närboende. Lokal och förnybar energiförsörjning är viktigt för hela landet, men det är inte mer än rätt att lokalbefolkning som påverkas av anläggningen ersätts för detta. En vindpeng, eller bygdepeng, är ett vanligt sätt för vindkraftsbolag att ersätta lokalsamhället.

Hur skulle föreningarna få del av pengarna?

Vanligen delas vindpeng ut genom att lokala organisationer söker bidrag till exempelvis investeringar eller evenemang. Det är ett upplägg som sätts upp för varje enskilt projekt och som är specifikt för just detta.

Är inte vindkraft dåligt för miljön?

Alla projekt av den här skalan påverkar miljön, och därför görs det omfattande miljöprövning innan tillstånd ges. I jämförelse med hur mycket vindkraft bidrar till att minska koldioxidutsläppen i atmosfären är påverkan från anläggningen försumbar. Här har Naturskyddsföreningen svarat på många frågor kring vindkraftens påverkan på miljö och djurliv

Vad är incitamentsutredningen för något?

Den så kallade incitamentsutredningen har i huvudsak två uppdrag. Det ena uppdraget är att föreslå ett system för kompensation till lokalsamhällen och dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad. Det andra uppdraget är att lämna förslag för att stärka kommunernas incitament att medverka till utbyggd vindkraft. Förslaget presenterades våren 2023 och är för tillfället ute på remiss. Energibranschen har uttryckt sin besvikelse över att utredningen inte har lagt fram förslag som på allvar stärker kommunernas incitament. Här är Svensk Vindenergis remissvar

Kontakt: Eva Emmelin, projektkommunikatör
TEL 076-108 21 06 E-POST: eva.emmelin@eolusvind.com

Choose market

Global

  • Svenska
  • English
  • Local

  • Suomi
  • Polski
  • Latviešu
  • North America