Hoppa till innehållet

Inför att tillståndsansökan snart skickas in presenterar Eolus en ny modell för närboendeersättning och bygdemedel för Kesemossen vindkraftspark väster om Ljung i Herrljunga kommun.

– Eftersom den statliga incitamentsutredningen ännu inte resulterat i något konkret väljer vi att gå före och införa en ersättning till de som bor upp till tre kilometer från vindkraftverken, säger Emma Lundström, projektledare för Kesemossen vindkraftspark.

Sedan tidigare har Eolus tecknat avtal med berörda markägare om en engångsersättning till närboende, samt en årlig summa – bygdemedel – till satsningar på natur och kultur i lokalsamhället. Detta kompletteras nu med ett årligt bidrag till de som bor närmast parken, samtidigt som summan till lokalsamhället höjs.

Modellen för den årliga närboendeersättningen bygger på samma princip som den incitamentsutredning som lades fram för regeringen i början av 2023 men som ännu inte resulterat i konkret lagstiftning. Totalt presenterar Eolus nu en ersättning på cirka sju miljoner* årligen, som kommer bygden till gagn om vindkraftsparken byggs.

– Vindkraft innebär en enorm samhällsnytta, både lokalt och nationellt. Hela södra Sverige är i stort behov av mer elektricitet om vi vill fortsätta att leva bekvämt och hållbart och behålla och skapa nya lokala jobb. Samtidigt vet vi att det finns de som känner att de får stå tillbaka för samhällets bästa. Vi väljer därför att förekomma incitamentsutredningen och ge en ersättning till de som bor nära parken, säger Emma Lundström.

– Skulle någon annan modell för ersättning bli lagstadgad i framtiden behöver vi naturligtvis se över vår egen, men vi vill att de som bor närmast projektet ska veta att de får ersättning oavsett vad politikerna beslutar.

Informationen om ersättningen har skickats ut med e-post till de som yttrat sig i samband med samrådet och som Eolus därför har kontaktuppgifter till, men oavsett om man fått information eller inte kommer man att få ersättning om man uppfyller kriterierna.

Fakta: Modell för intäktsdelning

Närboendeersättning: Gäller de som bor inom ett avstånd som motsvarar tio gånger vindkraftsverkens höjd. I Kesemossen undersöker Eolus möjligheten att bygga max 300 meter höga verk vilket innebär att det som mest rör de som bor inom tre kilometer. Ersättningen beror på närhet till vindkraftverken, slutlig utformning av vindkraftsparken och intäkterna från elen den producerar. Vi har satt en årlig minimiersättning på 1500 kronor per bostad. De som får maximal ersättning får runt 17 000* kronor om året.

Bygdemedel: Årlig summa på runt 800 000 kronor* till satsningar på lokal kultur och natur.

Arrende: Markägarna får ersättning för att de upplåter mark till vindkraftsparken.

Engångsersättning: Markägarna har förhandlat fram en summa som de i samtal med Eolus kommer att fördela till närboende. Detta avtal är unikt för just Kesemossen och har kommit till på markägarnas initiativ.

*Modellen bygger på intäktsdelning, vilket innebär att summorna varierar boende på elpris och produktion. Här beskriver vi ersättningen enligt ett genomsnitt baserat på en elprisprognos för parkens tio första produktionsår.

Mediekontakt:
Emma Lundström, projektledare, telefon: 073-060 77 61
Eva Emmelin, projektkommunikatör, telefon: 076-108 21 06

2022 ansökte Eolus hos Länsstyrelsen i Skåne län om att etablera en solcellspark på Bjärehalvön i Båstads kommun. Länsstyrelsen sa nej till en etablering men Mark- och miljödomstolen upphävde beslutet och ger Eolus rätt att fortsätta utvecklingen av parken. Domen har nu vunnit laga kraft.

Den planerade solcellsparken Påarp består av ett två hektar stort projektområde, ett mindre projekt än Eolus brukar utveckla.
– Väldigt positivt att domstolen ser nyttan med solcellsparker på platser som denna. Våra beräkningar visar att även ett mindre projekt som Påarp kan bli lönsamt och bidra med förnybar el till södra Sverige, säger Andres Möser, solanalytiker på Eolus.

Området består idag av vall och betesmark, något som den fortsatt kan användas som även om solcellsparken byggs. Närmast ska elnätsanslutning säkras och geotekniska undersökningar genomföras för att se hur mycket berg som finns i marken, något som kan påverka projektets kostnad. Något beslut om byggnation har ännu inte tagits men parken skulle kunna stå färdig till 2026.

Sedan tidigare har Eolus godkända miljöanmälningar för tre solcellsparker i Sverige: Säbyholm i Laholm, Södra Valla i Örebro och Hässlåholms Gård i Falkenberg.

Eolus har anslutit sig till Solar Stewardship Initiative (SSI), ett kvalitetsprogram med fokuserar på värdekedjan för solenergi som kombinerar integritet i leveranskedjan med förbättrad prestanda inom miljömässig och social hållbarhet samt bolagsstyrning (ESG).

Med stöd av mer än 60 organisationer inom hela den globala värdekedjan för solenergi, arbetar SSI för att främja ansvarsfulla inköp och förädling av material, förbättra återvinningsmöjligheter för solprodukter och minimera miljöpåverkan vid produktion av solpaneler.

I en riskbedömning som Eolus gjorde 2022 identifierades risken för brott mot mänskliga rättigheter i vår leveranskedja, specifikt i samband med upphandling av solpaneler, vilket är en känd utmaning för branschen. Utvinningen av de metaller som krävs för produktion av solpaneler är huvudsakligen koncentrerad till länder där kränkningar av de mänskliga rättigheterna är ett reellt problem, såsom utsatta grupper som utsätts för tvångsarbete och miljöpåverkan från utvinning och raffinering av polysilikon, ett viktigt material i produktionen av solpaneler.

Genom att gå med i SSI befäster vi vårt åtagande att vara ett ansvarsfullt företag som arbetar för att möjliggöra positiv förändring inom alla delar av vår värdekedja. SSI arbetar för att vidareutveckla en ansvarsfull, transparent och hållbar värdekedja för solenergi och stärka förtroendet för hur, var och av vem solpaneler tillverkas.

– Vi är övertygade om att partnerskap och samarbeten är det bästa sättet att åstadkomma positiv förändring och genom att gå med i SSI bidrar vi till att förbättra värdekedjan för solenergi. Engagemanget är i linje med våra värderingar, med tonvikt på miljö och skydd av mänskliga rättigheter i vår värdekedja. Genom detta initiativ åtar vi oss att främja rättvisa arbetsförhållanden, etiska inköp och transparens, och tillsammans med branschen sätta en standard för ansvarsfullt företagande som möjliggör en rättvis och hållbar energiomställning, säger Karin Wittsell Heydl, kommunikations- och hållbarhetschef på Eolus.
 
Läs mer om SSI på https://www.solarstewardshipinitiative.org/

Oljeläckaget från den färja som gått på grund utanför Blekinges kust har orsakat stor skada, inte minst för alla sjöfåglar i området. Fåglar som får olja på sig riskerar att dö då deras skydd mot kyla och väta förstörs av bara en liten mängd olja. Blekinge Offshore skänker nu 50 000 kronor till lokala krafter som arbetar med att rädda fåglarna.

– Vi känner starkt för att bidra till att minska skadorna efter utsläppskatastrofen. Alla som nu jobbar med att rädda fåglar och skydda kusten från olja gör ett otroligt jobb. Men det krävs mer resurser då saneringsarbetet kan ta flera år. Vi hoppas att vårt bidrag kan underlätta arbetet, säger Greta Aurell, projektledare på Eolus för vindkraftsprojektet Blekinge Offshore.

Lokalavdelningen i Sölvesborg för föreningen Katastrofhjälp – Fåglar och Vilt (KFV), organiserar räddningsarbetet för fåglarna och är de som mottagit pengarna.

Blekinge Offshore är ett projekt under utveckling. Projektområdet ligger utanför Hanö i Sölvesborgs och Karlshamns kommuner. Eolus och projektbolaget jobbar nära kommunerna och lokalt näringsliv för att kunna etablera förnybar elproduktion i området.

Läs mer:
Föreningen Katastrofhjälp – Fåglar och Vilt Blekinge
Om Blekinge Offshore vindkraftspark

Kontakt:
Oscar Wiktorsson
Projektkommunikatör, Eolus
oscar.wiktorsson@eolusvind.com
+46 73 077 32 09

Eolus vill att alla ska få nytta av närproducerad förnybar el. Om Sjollen Vindkraftspark blir verklighet kommer vi att se till att lokalsamhället ersätts för sitt bidrag till lokal energiförsörjning. En intäktsdelning som motsvarar runt tre miljoner kronor per år kommer att delas ut till satsningar på lokala föreningar och verksamheter.

– En badflotte, upprustning av klubbstugan eller muddring av hamninloppet. Vi vet att lokala föreningar i Barsebäckshamn och Vikhög är stolta över sitt närområde och vill satsa på att utveckla det ännu mer. Därför vill vi vara tydliga med att ett vindkraftsprojekt som Sjollen också ska gynna de som berörs av det, säger Anna Lundsgård, vd Eolus Offshore.

Med 23 vindkraftverk i Öresund kan Sjollen vindkraftspark producera el som motsvarar tio procent av hela Skånes elkonsumtion. Det är ett angeläget projekt med tanke på att Skånes Effektkommission, med representanter från hela politiska skalan, så sent som på måndagen gick ut med budskapet att Skåne behöver en kraftig ökning av lokalt producerad el.

Oavsett om den så kallade incitamentsutredningens förslag på lokal ersättning blir verklighet eller inte kommer Eolus att se till att bygden får del av intäkterna från elproduktionen om Sjollen blir verklighet. Det rör sig om 0,5 procent av intäkterna vilket i nuläget (se modell nedan) landar på drygt tre miljoner om året att dela ut till verksamheter och insatser i samhällena längs kusten mellan Barsebäck och Malmö.

– Nu finns en unik möjlighet att bidra till Skånes egenförsörjning av el, och därmed minska beroendet av import. Men det hänger på att kommunerna litar på Mark- och miljödomstolens bedömning, säger Anna Lundsgård.

Eolus har genomfört omfattande utredningar av hur en vindkraftspark skulle påverka omgivningen. När vi under hösten/vintern skickar in tillståndsansökan, inklusive miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse, ska den bedömas av Mark- och miljödomstolen. Som processen ser ut ska berörda kommuner – i detta fall Malmö och Kävlinge – tillstyrka att vindkraftsparken prövas av domstolen. Väljer de i stället att använda sitt kommunala veto stoppar de en fortsatt miljöprövning. Att tillstyrka prövningen innebär inte klartecken för byggnation, bara att frågan får utredas vidare för att säkerställa att vindkraftsparken kan byggas utan att skada omgivningen.

– Vi vet att Kävlingeborna månar om skånsk elproduktion, och att många är bittra över att Barsebäck stängdes. Kärnkraftverket står där som ett landmärke ännu, som en påminnelse om hur lokalbefolkningen varit en viktig del i nationens elförsörjning. Vi förstår att en vindkraftspark utanför kusten är något nytt som kan skapa oro, och därför vill vi både informera om processen – att Mark- och miljödomstolen har ansvar för att granska miljökonsekvenserna – och vara tydliga med att vi också bidrar till lokalsamhället, säger Anna Lundsgård som presenterade ersättningen till lokalsamhället på ett öppet möte i Barsebäckshamn på tisdagskvällen.

FRÅGOR & SVAR:

Hur har ni kommit fram till tre miljoner per år?

Summan innebär en intäktsdelning på 0,5 % vilket är mer än vad som föreslås som praxis för branschen. I rådande läge ser uträkningen ut så här, och innebär alltså drygt 3,5 miljoner:

Planerad årlig produktion för Sjollen Vindkraftspark: 1 200 000 000 KWh
Elpris ca 60 öre/KWh
Intäktsdelning 0,5 % ger 1200 000 000 * 0,6 * 0,005= 3,6 mkr

Är det inte en muta att erbjuda pengar för att få tillstånd?

Om vi skulle erbjuda pengar till politiker och tjänstemän skulle det vara en muta. Men detta handlar inte om pengar till beslutsfattare eller myndigheter utan om bidrag till lokalt föreningsliv för att visa att vi är medvetna om att alla stora infrastrukturprojekt inverkar på närboende. Lokal och förnybar energiförsörjning är viktigt för hela landet, men det är inte mer än rätt att lokalbefolkning som påverkas av anläggningen ersätts för detta. En vindpeng, eller bygdepeng, är ett vanligt sätt för vindkraftsbolag att ersätta lokalsamhället.

Hur skulle föreningarna få del av pengarna?

Vanligen delas vindpeng ut genom att lokala organisationer söker bidrag till exempelvis investeringar eller evenemang. Det är ett upplägg som sätts upp för varje enskilt projekt och som är specifikt för just detta.

Är inte vindkraft dåligt för miljön?

Alla projekt av den här skalan påverkar miljön, och därför görs det omfattande miljöprövning innan tillstånd ges. I jämförelse med hur mycket vindkraft bidrar till att minska koldioxidutsläppen i atmosfären är påverkan från anläggningen försumbar. Här har Naturskyddsföreningen svarat på många frågor kring vindkraftens påverkan på miljö och djurliv

Vad är incitamentsutredningen för något?

Den så kallade incitamentsutredningen har i huvudsak två uppdrag. Det ena uppdraget är att föreslå ett system för kompensation till lokalsamhällen och dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad. Det andra uppdraget är att lämna förslag för att stärka kommunernas incitament att medverka till utbyggd vindkraft. Förslaget presenterades våren 2023 och är för tillfället ute på remiss. Energibranschen har uttryckt sin besvikelse över att utredningen inte har lagt fram förslag som på allvar stärker kommunernas incitament. Här är Svensk Vindenergis remissvar

Kontakt: Eva Emmelin, projektkommunikatör
TEL 076-108 21 06 E-POST: eva.emmelin@eolusvind.com

Under sensommaren har noggranna undersökningar av havsbotten utanför Robertsfors genomförts. Det är Clinton Marine Survey som på uppdrag av Eolus undersöker förutsättningarna för vår planerade havsbaserade vindkraftspark Aurum.

Måns Larsson är en av projektledarna på Eolus och han berättar att undersökningarna görs med avancerad ekolodsteknik, vilket innebär att man sänder ut ljudvågor som reflekteras av botten, och på så sätt får man information om djup och material.
Varför gör man bottenundersökning så här tidigt i projektet?
– Det är en del i att kartlägga bottenförhållandena, för att vi ska veta så mycket som möjligt i ett tidigt skede. Det här är en mer noggrann bottenundersökning än vad som egentligen krävs, och vi gör det för att verkligen vara säkra på att bottenförhållandena är gynnsamma både för att kunna bygga och för att få en extra bra bild av naturvärdena som finns där och som vi naturlivsvis vill skydda.
Kan undersökningarna skada havsbotten eller djur och växter som lever där?
– Den här typen av undersökningar rör aldrig vid botten så påverkan på växt och djurliv är minimal, säger Måns Larsson.
Vad hoppas vi få för information?
– I ett sådant här projekt vill man veta så mycket som möjligt. Vi kartlägger allt som finns där och hoppas hitta en ”tråkig botten” med låga natur- och kulturvärden. Det händer vid sådana här undersökningar att man hittar till exempel vrak, eller naturvärden man inte kände till, gör man det i det här tidiga skedet är det sedan lätt att undvika framåt i planeringen. I Aurum är projektområdet så stort att det finns stora möjligheter att anpassa möjliga turbinpositioner för att skydda eventuella fynd. Information som vi samlar in går sedan igenom en marinarkeologisk utredning där vi med hjälp av länsstyrelsen låter experter analysera vår data efter eventuella marinarkeologiska värden.
Philip Ljungström är projektdirektör på Clinton Marine Survey och han berättar att arbetslaget har njutit av områdets skönhet under arbetet.
– Den ena båten är så liten att den kunnat lägga till i Ratan, där det ju är fantastiskt vackert. Den andra har fått gå in i Holmsund, och när det blåst för mycket för att göra undersökningar har teamet njutit av långa löpturer i området.
Hur har undersökningarna varit?
– Det är en spännande havsbotten, men många branta konturer – det håller gänget ”på tå”, säger han.
Philip Ljungström berättar också att Clinton Marine Survey satsar på en klimatsmart verksamhet.
– Som Sveriges största sjömätningsföretag satsar vi enormt mycket på klimat och hållbarhet. Vi är övertygade att det är bra för våra anställda, alla djur och natur, havet där vi verkar på och i samt för alla som bor runt omkring där vi opererar. Vi gör allt vi kan för att vara föregångare i världen på detta område och utnämndes 2022 till Top 10 Ocean Tech företaget i Europa 2022 för våra unika setup.
Vad är det som är speciellt med er setup?
Vi jobbar med smarta lösningar som gör det möjligt att sjömäta med mycket mindre fartyg än traditionellt. Mindre fartyg släpper ut mindre utsläpp – mer än 85 procent mindre än traditionella sjömätningsfartyg under samma typ av uppdrag – och det behövs färre ombord vilket både är bra säkerhetsmässigt och utsläppsmässigt under skiftbyten med mera. Clinton har sista åren investerat i nya svenska Volvo Penta motorer, med vad som sannolikt är världens lägsta utsläpp, på alla våra fartyg där det sker operation dygnet runt. Motorerna gör det också möjligt att tanka syntetiskt bränsle som gör det möjlighet att göra helt klimatneutrala sjömätningsprojekt, säger Philip Ljungström.

Eolus har idag skickat in ansökan om att bygga Nordkölen vindkraftspark med upp till 28 vindkraftverk i Bergs kommun. Parken skulle tillföra cirka 560 GWh förnybar el per år, vilket motsvarar hushållsel för över 100 000 hushåll årligen.

– Vi känner till att Bergs kommun håller på med en översyn av sin vindbruksplan, som ligger till grund för vilka områden som pekas ut i översiktsplanen. Vi respekterar den processen och ser fram emot resultatet av den, säger Anna Gunnarsson, projektledare för Nordkölen vindkraftspark på Eolus och förklarar:

– Att vi lämnar in ansökan trots att översynen inte väntas vara klar förrän nästa år beror på att vi vet att det är lång handläggningstid för vindkraft och vill se till att allt går så smidigt som möjligt. Vi vill inte pressa kommunen att ta ställning redan nu, men hoppas att Länsstyrelsen som är den myndighet som ger tillstånd till vindkraftsparker på land, kan handlägga övriga frågor under tiden.

Placeringen av vindkraftverken har gjorts utifrån en rad aspekter såsom vindstyrka, tillgänglighet, geotekniska förutsättningar samt skyddsvärden för boendemiljö, natur- och kulturvärden. Redan 2016 ansökte Eolus om tillstånd för en vindkraftspark med upp till 48 verk i ungefär samma område. Länsstyrelsen Västernorrland avslog ansökan med hänvisning till att det finns kungsörn i området som kunde påverkas av parken. Eolus har sedan dess gjort en noggrann undersökning av kungsörn i området, och anpassat de nya planerna för att säkra att örnarna skyddas.

– Området är för bra för att vi inte ska arbeta vidare med att hitta en utformning som både tar vara på de väldigt goda vindförhållandena och samtidigt stör omgivningen så lite det bara är möjligt. Vi vet att vindkraftsparker väcker många känslor hos människor i området, men vi vet också att många med oss vill ha förnybar närproducerad el för den gröna omställning som är nödvändig för framtiden, säger Anna Gunnarsson.

Utöver gynnsamma vindförhållanden finns ett bra vägnät som underlättar byggnationen av en park, liten påverkan på natur-, djur- och kultur- och fritidsliv, samt inte minst närheten till stamnätet och möjligheten att ansluta till det – vilket är en förutsättning för att dra nytta av den energi som vindkraft ger.

Fotnot: Hushållsel innebär all el ett hushåll förbrukar exklusive uppvärmning. Man räknar med ett genomsnitt på 5000 KWh per år och hushåll. 560 GWh motsvarar 560 000 000 kWh.

Kontaktperson:
Anna Gunnarsson, projektledare Eolus
Tel: 0732 – 18 66 68
anna.gunnarsson@eolusvind.com

Eolus undersöker genom sitt projektbolag Aurum Offshore AB möjligheten att anlägga en havsbaserad vindkraftspark, med tillhörande vätgasproduktion, utanför Robertsfors.

Vindkraftsparken skulle innebära ett tillskott av 8,4–8,8 TWh förnybar el till det svenska elnätet, vilket motsvarar dubbelt så mycket som hela Västerbottens läns elanvändning under 2020. Med vätgasproduktion i anslutning till parken säkras dessutom en stabil leverans och lagringsmöjlighet som kan bli en viktig pusselbit för en grön industrietablering i området.

– Det här är ett mycket spännande projekt som innebär en fantastisk möjlighet att producera förnybar energi i en blomstrande region med stor utvecklingspotential. Möjligheten att även planera för vätgas gör projektet ännu mer attraktivt eftersom det ger möjlighet att både producera el och lagra energi, säger Susanna Gelin, projektledare för Aurum vindkraftspark.

Den planerade vindkraftsparken kommer att bestå av mellan 70 och 147 havsbaserade vindkraftverk, med en totalhöjd på mellan 260 och 365 meter.

– Hur många och hur höga verken blir beror på den teknik som finns tillgänglig när det blir aktuellt att bygga parken. Det händer oerhört mycket i den här branschen just nu, så vi måste ta höjd för utvecklingen för att försäkra oss om att vi kan bygga så effektivt som möjligt när det är dags. 8,4 TWh är beräknat på cirka 110 verk med en kapacitet på 20 MW per verk, och kommer då ha en total effekt på 2200 MW säger Susanna Gelin.

Merparten av projektområdet ligger inom Robertsfors kommuns havsområde, men en mindre del finns i Skellefteå kommuns vatten. De överföringskablar som krävs kan även komma att beröra Umeå kommun.

I Västerbottens län förväntas energibehovet öka de kommande 20 åren bland annat till följd av industrins gröna omställning. Västerbottens län har världsledande företag i nästan alla kommuner och efterfrågan på förnyelsebar energi är stor. Skellefteå kommun där Northvolts batterifabrik byggs ser en sex gånger så stor energianvändning till år 2030. Enbart Northvolts fabrik förväntas ha ett behov som är dubbelt så stort som vad Skellefteå kommun förbrukade 2021 (Skellefteå kommun, 2021). Tillgång på billig el i tillräckligt stor omfattning krävs för det svenska näringslivets fortsatta utveckling och konkurrenskraft och Robertsfors, som med den nya tågstationen som kommer med Norrbottniabanan har goda kommunikationsmöjligheter, har hög potential för nya etableringar som i sin tur skapar arbetstillfällen och tillväxt för kommunen.

Eolus inleder nu samråd för projektet, vilket innebär att berörda myndigheter, närboende och annan allmänhet får möjlighet att komma med synpunkter. Under samrådet, som pågår till 31/7 2023, kommer bolaget att bjuda in till en samrådsutställning i Robertsfors kommun. Där kommer representanter för företaget svara på frågor och ställa ut posters med utförlig information om projektet. Synpunkter som kommer in under samrådet sammanställs, utreds och blir tillsammans med en utförlig miljökonsekvensbeskrivning del av den tillståndsansökan som sedan skickas in till Mark- och Miljödomstolen som beslutar om tillstånd för havsbaserade vindkraftsparker inom svenskt territorialvatten.

Kostnaderna för att etablera havsbaserad vindkraft sjunker kraftigt och det är tydligt att utbyggnaden kommer att vara en viktig del av omställningen till ett förnybart energisystem såväl regionalt som globalt.

Invånarna i Kävlinge och Lomma är oroade över höga elpriser och klimatförändringar. Åtta av tio är positivt inställda till vindkraft och lika stor andel vill att Kävlinge kommun ska tillstyrka miljöprövning av vindkraftsparken Sjollen i Öresund. Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Eolus. 

Eolus vill bygga Sjollen vindkraftspark i Öresund – en havsbaserad anläggning som med endast 23 vindkraftverk skulle producera 1,1–1,3 TWh förnybar el om året. Detta motsvarar cirka tio procent av hela Skånes nuvarande elkonsumtion och skulle bli ett viktigt tillskott till en växande region som tyngs av höga elpriser.

– Den ofta polariserade debatten om vindkraft kan göra att politiker tror att motståndet är större än det faktiskt är. Det har visat sig i flera undersökningar runtom i landet. Att vi får svart på vitt att kävlingeborna vill att vi ska gå vidare med Sjollen-projektet känns väldigt bra. Vi vet ju att det är en av få havsbaserade vindkraftsparker i Sverige som faktiskt kan byggas och kopplas in på elnätet redan 2027, säger Anna Lundsgård, chef för havsbaserad vindkraft på Eolus.

Omfattande miljöutredning

De senaste åren har Eolus genomfört omfattande utredningar och påverkansbedömningar inför en tillståndsprövning av Sjollen vindkraftspark. När bolaget inom kort skickar in den slutgiltiga tillståndsansökan ska den bedömas av Mark- och miljödomstolen, i enlighet med den omfattande svenska miljölagstiftningen. Som processen ser ut ska berörda kommuner – i detta fall Malmö och Kävlinge – tillstyrka att vindkraftsparken prövas. Gör man inte det utan väljer att använda sitt kommunala veto omöjliggör man för en fortsatt miljöprövning. Politiker i Malmö har i ett tidigt skede meddelat att de är positiva till planerna, medan Kävlinges styrande politiker under samrådstiden gjorde klart att man ville stoppa vindkraftsparken.

Det är mot bakgrund av detta som Eolus valt att ge opinionsinstitutet Novus i uppdrag att undersöka kävlingebornas åsikter i frågan. Och det visar sig alltså att allmänheten i Kävlinge ser behovet av förnybar elproduktion och vill låta Sjollenprojektet prövas.

Många är för vindkraft 

I Novus undersökning, som genomfördes under mars-april 2023, framgår att nära åtta av tio kävlingebor tycker att Mark- och miljödomstolen bör få bedöma om det är lämpligt att bygga en vindkraftspark norr om Sjollengrundet. Kävlinge kommun styrs av M, SD och KD – partier som lokalt meddelat att de vill stoppa vindkraftsparken. Men även bland de kävlingebor som sympatiserar med rådande styre är en klar majoritet för att låta planerna på den havsbaserade vindkraftsparken prövas; endast 28 procent av dem som uppger att de skulle rösta på M, SD eller KD om det var kommunval idag anser att kommunen bör använda sitt veto för att stoppa vindkraftsparken. För oppositionspartierna är motsvarande siffra sju procent. 

– Vi ser att bland unga såväl som äldre, kvinnor såväl som män, så är en överväldigande majoritet positivt inställd till att låta pröva möjligheten att på ett säkert sätt producera förnybar el i en vindkraftspark i Öresund. Det är såklart mycket glädjande och visar på att kävlingeborna är angelägna om lägre elpriser och en grönare framtid, avslutar Anna Lundsgård

I grannkommunen Lomma är ännu fler positiva till planerna. Såväl Kävlinge- som lommabor är positivt inställda till vindkraft i allmänhet (79 % i Kävlinge och 82 % i Lomma) och en stor majoritet ser ett behov av ökad elproduktion i södra Sverige under de kommande fem åren. 

Läs Novus undersökning här!

Eolus vill bygga en vindkraftspark i Öresund som med 23 vindkraftverk skulle producera 1,1–1,3 TWh förnybar el om året vilket motsvarar 10 procent av hela Skånes nuvarande elkonsumtion.

Eolus har tecknat avtal om utveckling av ett hybridprojekt med potential för mer än 500 MW installerad kapacitet vindkraft, solkraft och energilagring i Spanien.

Projektområdet ligger 900 meter över havet med optimala vind- och solresurser, 12 mil norr om Alicante. Projektet är tänkt som ett hybridprojekt med både vind och sol samt möjlighet till batterier eller annan typ av energilagring.

– Överenskommelsen är resultatet av en förfrågan från en markägare i Spanien. När markägaren kontaktade oss i somras, följde vi vår entreprenörsanda och beslutade oss för att undersöka möjligheten även om Spanien för närvarande inte är en av Eolus marknader. Vi fann varandra både när det gäller kultur och affärsmodell, och i mars kunde vi signera avtalet med markägaren, berättar Eolus VD Per Witalisson.

Projektet är i ett tidigt skede med planerad driftsättning 2027. Projektet är indelat i faser som gör det möjligt att söka tillstånd och bygga i olika delar efter hand som nätkapacitet blir tillgänglig.

Välj marknad

Global

  • Svenska
  • English
  • Local

  • Suomi
  • Polski
  • Latviešu
  • North America