Kort svar
Ja, annars skulle ingen bygga eller investera. Vindkraft anses tillsammans med solkraft vara det billigaste och därmed mest konkurrenskraftiga kraftslaget globalt. En enskild vindkraftspark är lönsam om intäkterna från produktionen över anläggningens livstid överstiger kostnaderna för investering, drift och underhåll. Ett vindkraftsbolag kan visa svaga eller negativa resultat vissa år, särskilt tidigt i anläggningens livstid då de största utgifterna sker, men ändå skapa stort värde för ägaren över tid.
Varför pratar man om det här?
Vindkraftens lönsamhet diskuteras eftersom situationen kan kännas motsägelsefull. En studie av årsredovisningar i projektbolag skriven av Sandström och Steinbeck sägs visa att hela branschen är kroniskt olönsam, och spektakulära enskilda konkurser uppmärksammas emellanåt stort i media. Trots det fortsätter sofistikerade aktörer som pensionsfonder, infrastrukturfonder, energibolag och banker investera i eller låna ut pengar till svenska vindkraftsprojekt. Man kan fråga sig hur detta kan gå ihop.
Förklaringen är att det långsiktiga värdet av en anläggning inte går att uttyda från genomsnitten i dotterbolagens årsredovisningar. Investerarna bedömer värdet av en vindkraftspark utifrån alla förväntade framtida kassaflöden, finansieringsvillkor, risk och avkastningskrav.
Vanliga missuppfattningar
"Ett vindkraftsbolag som redovisar förlust är värdelöst"
Det stämmer sällan. Generellt måste man veta eller anta mycket mer än det som står i årsredovisningen för att beräkna värdet av en viss vindkraftspark.
- Vindkraftsparker ägs ofta som dotterbolag och ingår i större koncerner. Interna räntekostnader, amorteringar och andra interna finansiella flöden kan påverka resultatet negativt och samtidigt utgöra en viktig del av avkastningen till ägaren.
- Kostnaderna för en vindkraftspark är koncentrerade till tidigt i livslängden medan intäkterna är stabila, med en naturlig variation, under hela driftsperioden. En stor fördel för vindkraften är att den inte har någon bränslekostnad och därför är relativt billig i drift.
- Resultatet varierar mellan år på grund av variationer i väder och efterfrågan. Detta är väl känt för alla som arbetar med att utveckla och investera i förnybart. Värdet för ägaren beror på förväntade kassaflöden från vindkraftsparken över hela livslängden. Moderna vindkraftsverk väntas producera el i mer än 30 år.
"Vindkraftsbolagens förluster täcks av bidrag och skattepengar"
Det stämmer inte. Idag utgår inga offentliga stöd till landbaserade vindkraftsetableringar i Sverige. Sedan 2021 får inga nya vindkraftsanläggningar elcertifikat och priset på de elcertifikat som utfärdats ligger omkring noll och väntas ligga på den nivån fram till systemet avskaffas 2035. Landbaserad vindkraft är en mogen teknik som enligt IEA är det mest konkurrenskraftiga kraftslaget globalt. Landbaserad vindkraft behöver inte subventioneras för att nå lönsamhet.
"Elpriset är för lågt för att vindkraft ska vara lönsamt"
Elpriset är, tillsammans med produktionen, det som avgör vindkraftsparks omsättning. Måttet LCoE (”levelised cost of energy”) brukar användas för att beräkna vilket elpris som krävs för att ett visst kraftslag ska nå lönsamhet.
Enligt IEA är landbaserad vindkraft med detta mått det billigaste kraftslaget i världen. Vindkraften har alltså bättre förutsättningar att nå lönsamhet än de flesta kraftslag. I en rapport från Institutet för näringslivsforskning (IFN) från 2025 finns uppskattningar om en LCoE för svensk landbaserad vindkraft som i ett intervall om 23-50 öre/kWh. Samma rapport beskriver att nybyggd kärnkraft beräknas ha en LCoE på omkring 100-200 öre/kWh.
Sverige är indelat i fyra elområden med olika prissättning beroende på tillgång, efterfrågan och överföringskapacitet. Under senare har utbyggnaden av vindkraften varit stor i de två norra elprisområdena, samtidigt som efterfrågan inte utvecklats så snabbt som väntats. Det har lett till att elpriset generellt varit lägre i norr än i söder och att intäkterna därmed varit lägre för vindkraft belägen i elområde 1 och 2. Mycket pekar dock på att efterfrågan och elpriser i hela Sverige kommer stiga i framtiden.
Vad påverkar bedömningen?
- Geografiskt läge
- Villkor i leverans- och prissäkringsavtal
- Vindresurser och korrelation med annan elproduktion
- Tillgänglighet i produktion
- Elnätsavgifter och andra driftkostnader
- Finansieringsstruktur
- Ägandestruktur
- Avkastningskrav
Slutsats
Vindkraft och annan förnybar energi kräver stora investeringar i början och intäkterna kommer sedan över lång tid. Dessutom påverkar ägande- och finansieringsstruktur siffrorna som finns att läsa i offentligt tillgängliga årsredovisningar.
Därför säger ett enskilt års resultat sällan allt om lönsamheten och värdet för en ägare av en park. Värdet avgörs framförallt av förväntade framtida kassaflöden, risk och avkastningskrav.