Kort svar
Vindkraft bidrar till lokal nytta på flera sätt. Svenska kommuner med vindkraft får ekonomisk ersättning från staten motsvarande den fastighetsskatt som vindkraften betalar till staten varje år. Närboende till nya vindkraftverk där miljötillståndet vunnit laga kraft efter 1 juli 2026 kommer få del av intäkterna från elproduktionen. Många vindkraftsprojekt bidrar dessutom frivilligt till lokala utvecklingsinsatser genom exempelvis intäktsdelning med lokalsamhället. Syftet är att skapa en tydligare koppling mellan lokal påverkan och lokal nytta. Lokala arbetstillfällen och affärsmöjligheter för lokala verksamheter skapas dessutom i byggfasen.
Varför pratar man om det här?
Vindkraft bidrar med fossilfri el som stärker Sveriges energiförsörjning, möjliggör elektrifiering och bidrar till klimatomställningen. Nyttan är i stor utsträckning nationell eller regional och delvis även global, medan påverkan på landskap, närmiljö och människor märks lokalt där vindkraftverken byggs. Det har därför vuxit fram en diskussion om hur kommuner, närboende och lokalsamhällen ska få en tydligare del av de ekonomiska värden som vindkraften skapar.
Frågan är viktig även för utbyggnaden av ny vindkraft, eftersom kommunerna har en central roll när nya projekt prövas. För att möta detta har regeringen tagit fram ett incitamentspaket med ersättning till kommuner, intäktsdelning med närboende och lokalsamhälle samt en utredning om rätt till inlösen av bostadsfastigheter. Vissa delar är redan införda, medan andra fortfarande utreds eller bereds politiskt. Det finns också en diskussion om att vindkraften inte skapar så många lokala arbetstillfällen.
Vanliga missuppfattningar
”Kommunen får inga pengar från vindkraften”
Det stämmer inte. Kommuner med vindkraft får numera ekonomisk ersättning från staten. Nivån bestäms utifrån mängden installerad vindkraftseffekt inom kommunen.
”Närboende får ingen del av intäkterna”
För nya projekt finns sedan den 1 juli 2026 en lagstadgad rätt till intäktsdelning för berörda bostadsägare inom ett visst avstånd från vindkraftverken.
”Lokalsamhället får ingen nytta”
Många vindkraftsprojekt bidrar redan till lokala satsningar genom lokala utvecklingsmedel och andra frivilliga överenskommelser.
”Ersättningen är samma för alla”
Nej. Intäktsdelningen till närboende varierar bland annat med avstånd, elproduktion och elpris.
”Elproduktionen skapar bara nytta långt från vindkraftsparken”
Det är missvisande. Elen matas in i det sammanhängande elsystemet och används där efterfrågan finns och elnätet kan överföra den. Vindkraft i en region kan exempelvis bidra med el till närliggande industrier, företag, laddning av transporter och hushåll. Om produktionen ligger nära en stor elanvändare och nätet har tillräcklig kapacitet kan behovet av att överföra el från andra delar av landet minska. Ny elproduktion kan också göra det lättare att elektrifiera befintliga verksamheter eller etablera nya elintensiva företag. Den faktiska regionala nyttan beror därför på var elanvändningen finns, när elen efterfrågas och om elnätet kan föra elen dit.
Vad säger fakta?
Hur får kommunen nytta av vindkraft?
Kommuner med vindkraft får statlig ersättning utifrån den installerade vindkraftseffekten. För 2025 och 2026 har totalt 710 miljoner kronor betalats ut till Sveriges vindkraftskommuner.
Vad kan pengarna användas till?
Kommunen bestämmer själv vad pengarna ska användas till, men de kan exempelvis gå till infrastruktur, kommunal service, fritidsverksamhet samt kultur, idrott och lokala utvecklingsprojekt.
Strömsund använder exempelvis pengar till gratis busskort för barn och unga, medan Ludvika bland annat satsar på vägunderhåll samt kultur och idrott nära vindkraftverken.
Kan närboende få ersättning från vindkraft?
Ja. För ägare till bostäder nära nya vindkraftverk gäller intäktsdelning för projekt vars miljötillstånd vinner laga kraft efter den 1 juli 2026 eller som fått kommunal tillstyrkan efter den 6 november 2025. Ersättningen betalas av ägaren till vindkraftverken och är skattefri för privatbostäder.
Hur gynnas lokalsamhället?
Utöver ersättningen till kommuner och närboende bidrar många vindkraftsbolag frivilligt till lokalsamhället, exempelvis genom bygdemedel till föreningsliv, friluftsområden, lokala utvecklingsprojekt och näringsliv.
Det finns ingen särskild lag som reglerar stödet till lokalsamhället, så lösningarna varierar mellan projekten. Intäktsdelningen till närboende kan påverka stödets omfattning.
Vad påverkar bedömningen?
Hur mycket närboende till vindkraft får beror på avståndet till vindkraftverket, elproduktionen och verkets genomsnittliga intäkt per producerad kilowattimme.
Räkneexempel: Ett verk som producerar 23 GWh per år och har en genomsnittlig intäkt* på 50 öre per kWh får en årsintäkt på cirka 11,5 miljoner kronor. Vid den högsta ersättningsnivån, 2,5 promille, blir ersättningen cirka 28 750 kronor per år från ett verk och som mest cirka 57 500 kronor från två verk. Den totala intäktsdelningen får dock inte överstiga två procent av vindkraftsparkens intäkter, och om taket nås minskas ersättningen proportionellt.
*Produktionen under varje 15‑minutersperiod multipliceras med elpriset för samma period. Därefter summeras intäkterna för årets samtliga 15‑minutersperioder för att beräkna den totala årsintäkten. Detta gäller även om vindparken har ett fastprisavtal.
Slutsats
Vindkraftens lokala och regionala nytta består av flera delar. Kommuner får ekonomisk ersättning, närboende till nya projekt kan få del av intäkterna från elproduktionen och många projekt bidrar till lokala utvecklingsinsatser genom frivilliga satsningar. Ny elproduktion kan samtidigt stärka förutsättningarna för elektrifiering, industrietableringar och befintlig industris omställning. Det kan i sin tur bidra till investeringar och arbetstillfällen lokalt och regionalt. Det skapas dessutom lokala arbetstillfällen och affärsmöjligheter för lokala verksamheter i byggfasen. Frågan om rätt till inlösen av bostadsfastigheter nära vindkraftverk utreds fortfarande, och utredningen ska lämna sitt förslag senast den 1 april 2027.
