Frågor och svar om vindkraft i Herrljunga

Vindkraft i Herrljunga - vad innebär det?

Kesemossen vindkraftspark är ett av Eolus mest spännande projekt just nu. Med som flest fem vindkraftverk på en maxhöjd av 300 meter kan anläggningen producera omkring 135 GWh per år vilket motsvarar årsbehovet av hushållsel för ungefär 27 000 hushåll.

Här har vi samlat frågor och svar för dig som berörs av projektet. Vi hoppas att du hittar det du söker här, annars går det bra att mejla kesemossen@eolus.com.

Aktuellt i projektet

Den 26 mars 2026 fattade Herrljunga kommunfullmäktige beslut om att tillstyrka projektet.

I slutet av april tas ärendet upp i mark- och miljödomstolen som avgör om parken kan få miljötillstånd. Läs gärna mer om det under frågan ”Vad är en huvudförhandling?” nedan.

Sverige har en väldigt omfattande miljölagstiftning som innebär att den som vill bygga en vindkraftspark behöver göra grundliga undersökningar för att redovisa hur anläggningen kommer att påverka sådant som djur, natur, närboende och friluftslivet i området. Om domstolen bedömer att påverkan är rimlig, med tanke på den nytta som anläggningen gör genom produktion av fossilfri och förnybar elektricitet, får Eolus miljötillstånd.

Frågor och svar

Det beror helt på var du befinner dig i området. Inför en miljöprövning av en vindkraftspark görs något som kallas synbarhetsanalyser där man utifrån landskapets utseende och verkens förväntade höjd räknar ut varifrån och hur mycket vindkraftverken kommer att synas. Utifrån dessa görs också fotomontage från vissa utvalda punkter - ofta efter önskemål under samråd med myndigheter och allmänheten.

Här hittar du synbarhetsanalysen för Kesemossen: Fotomontage

Jo! Vi vet att ett vindkraftsprojekt kan skapa mycket oro. Det stämmer att de som bor allra närmast ett projekt påverkas av det på olika sätt.

Den största påverkan från vindkraft är en förändrad landskapsbild. Så som i alla större infrastrukturprojekt, som järnväg, sjukhus, skolor, kärnkraftverk och vattenkraft, ser det aktuella området annorlunda ut efter etablering. Annan påverkan är ljud från vindkraftverken, och eventuellt skuggor från bladen.

Alla dessa faktorer utreds i den miljökonsekvensbeskrivning som den som vill anlägga vindkraft måste göra. Där analyserar man ljudnivåer, skuggtid och landskapsbild och planerar parken för att den ska ha så liten påverkan som möjligt.

Det finns också regler att förhålla sig till, som att inga verk får stå så nära bostäder att ljudnivån vid fasaden överskrider 40 decibel och at tiden för rörliga skuggor inte får överstiga 8 timmar per år.

Vad händer om reglerna bryts?

Skulle det i efterhand visa sig att analyserna varit felaktiga och något av dessa villkor inte uppfylls när parken är byggd, måste ägaren se till att åtgärda detta. Det innebär att man måste sänka hastigheten eller till och med stänga av verken vid vissa tider för att undvika ljud och ljus. En sådan anpassning är kostsam för den som äger vindkraftsparken, eftersom det minskar elproduktionen, och därför är den som utvecklar vindkraft väldigt noga med att planera så att detta undviks.

Att bo nära vindkraft

Hur är det då för de människor som faktiskt bor nära vindkraft? Det är något som opinionsföretaget Novus tog reda på i en undersökning nyligen. Där kan man läsa att 9 av 10 som bor inom tre kilometer från befintlig vindkraft trivs med sin boendemiljö. Det är samma resultat som i en allmän undersökning om svenskars boendemiljö. 9 av 10 svenskar i allmänhet trivs bra där de bor.
Här kan du läsa hela Novusundersökningen

Har du varit i en vindkraftspark någon gång? Om du vill besöka en park tillsammans med oss så hör av dig så ser vi vad vi kan ordna! kesemossen@eolus.com

För att ta reda på hur miljön kan påverkas av en ny verksamhet kräver miljöbalken att alla tillståndspliktiga verksamheter tar fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Det gäller till exempel vindkraft, industrier, gruvor och större infrastrukturprojekt. MKB:n säkerställer att miljöeffekter utreds grundligt innan tillstånd prövas.

Så tas en MKB fram för vindkraft

En MKB – miljökonsekvensbeskrivning – är ett omfattande underlag som tas fram för att bedöma påverkan från ett vindkraftsprojekt. Den bygger på inventeringar, tekniska analyser och expertbedömningar.

Projektet beskrivs i detalj
Antal verk, höjd, placering, vägar samt bygg- och driftskede redovisas.
Omfattande inventeringar genomförs
Oberoende specialister gör fältinventeringar av naturvärden, fåglar, fladdermöss och kulturmiljö. Arbetet kompletteras med nationella databaser och forskningsrapporter.
Tekniska analyser görs av experter
Buller och rörliga skuggor analyseras med vedertagna beräkningsmodeller och enligt myndigheternas riktvärden.
Samlad påverkan bedöms
Effekter analyseras både var för sig och tillsammans, inklusive hur området redan påverkas av annan markanvändning.
Anpassningar och alternativ prövas
Utformning och placering justeras för att minska negativ påverkan, till exempel genom att flytta eller ta bort verk.
Öppen granskning och samråd
MKB:n granskas av prövningsmyndigheten och skickas på remiss till berörda myndigheter innan beslut fattas.

Kort sagt:
En MKB är ett lagstadgat, expertbaserat beslutsunderlag som ska ge en tydlig bild av konsekvenserna – innan tillståndsprövningen avgör om projektet får genomföras, ändras eller avslås.

Regeringen har lagt förslag om en ny lag som gör att framtida ägare av vindkraft blir skyldiga att betala ut ersättning till boende inom nio gånger verkets totalhöjd. Då ersättningen är en andel av bruttointäkterna från vindkraftverken är ersättningsnivån beroende av elpris.

Totalt kommer omkring 150 bostadshus omfattas av ersättningen som motsvarar 2 procent av produktionsintäkterna.

Läs lagrådsremissen här

Oavsett framtida regelverk kommer ersättning att ges i Kesemossen enligt liknande upplägg och samma procentsats.

Bygdemedel

En årlig summa, 0,7 procent av bruttointäkterna från vindkraftsparken, fördelas till satsningar på lokal kultur, föreningsliv och natur. Det kommer att motsvara hundratusentals kronor årligen men beror också de på elpriset.

Arrende

Markägarna får ersättning för att de upplåter mark till vindkraftsparken.

Engångsersättning utöver övriga ersättningar

Markägarna har förhandlat fram en summa som de i samtal med Eolus kommer att fördela till närboende. Detta avtal är unikt för just Kesemossen och har kommit till på markägarnas initiativ.

Fastighetsskatt

All vindkraft i Sverige betalar en årlig fastighetsskatt till staten. Regeringen har beslutat, redan i budgeten för 2025, att motsvarande belopp ska fördelas mellan de kommuner som har vindkraft.

Bidrag till biologisk mångfald
Eolus undersöker möjligheten att bidra till biologisk mångfald i området. Har du idéer? Kontakta emma.lundstrom@eolus.com.

Regeringen har beslutat att kommuner där det byggs vindkraftsparker ska få ett statligt bidrag som motsvarar den fastighetsskatt som vindkraftverken genererar. Det är tänkt som ett incitament för kommuner att godkänna etableringar och kompensera dem för lokala kostnader eller effekter i samband med vindkraftsetableringar. Regeringen har avsatt totalt drygt 1,1 miljarder kronor för detta stöd under åren 2025–2027.

Bidraget baseras på den fastighetsskatt som vindkraften ger upphov till. Eftersom fastighetsskatten i sin tur beräknas schablonmässigt och i praktiken hänger nära ihop med installerad effekt, får effekten stor betydelse för hur stort bidraget blir.

Nej. Eolus är ett börsbolag som utvecklar och bygger vindkraftsparker. När vi fått tillstånd för en park söker vi efter en investerare som vill äga anläggningen på lång sikt. Det är den framtida ägaren som väljer att investera i vindkraftsparken, utifrån sin bedömning av möjligheten att göra en bra affär.

Skulle ägarbolaget hamna i ekonomiska svårigheter kan de sälja parken vidare till en annan ägare, som då kan göra en god affär genom att köpa den till ett bra pris. Dessutom avsätter Eolus pengar hos länsstyrelsen som en säkerhet för framtiden. Skulle bolaget gå i konkurs och parken skulle behöva avvecklas finns dessa pengar kvar hos länsstyrelsen för detta ändamål. Att avsätta pengar för återställande av marken är ett krav i miljötillståndet.

Eolus har varit verksamt inom vindkraft sedan 1990 och har gått igenom flera upp- och nedgångar i energimarknaden.

För att balansera risker har vi projekt i flera olika länder, olika teknologier och med olika mognadsgrad. Det gör bland annat att vi kan välja att investera mer i de marknader som vi bedömer mest gynnsamma vid olika tidpunkter. Just nu gör Eolus till exempel flera stora satsningar i USA.

I Sverige valde bolaget i slutet av 2025 att skriva ned värden i sina havsbaserade vindkraftsprojekt i Sverige, till följd av försämrade förutsättningar kring tillstånd, kostnader och elmarknad, vilket påverkade bolagets resultat för 2025. Det är ett exempel på ansvarsfull riskhantering – inte på att vindkraften som sådan är på väg bort.

Bolaget har en fortsatt stabil ekonomi som ger oss möjlighet att vara uthålliga. Trots ett tufft marknadsläge på kort sikt ser Eolus långsiktigt positivt på behovet av fossilfri el.

Här kan du läsa Eolus finansiella rapporter: Klicka här!

Eolus utvecklar, bygger och driftar vindkraftsanläggningar. Inför byggnation tar vi oftast in en investerare som finansierar byggnationen och sedan är långsiktig ägare. Normalt leder Eolus då byggnationen på ägarens uppdrag. Dessutom sköter Eolus drift och förvaltning av den absoluta merparten av de parker vi utvecklat, även efter försäljning. Det innebär att det är fortsatt oss som markägare, närboende och andra som bor nära parken har kontakt med.

Eolus säljer endast våra projekt till etablerade och ansvarsfulla aktörer som uppfyller svenska och europeiska regelverk och som inte omfattas av internationella sanktioner. Det innebär bland annat att vi inte säljer (och aldrig har sålt) vindkraftsparker till kinesiska eller ryska bolag. Dessutom har EU sedan några år tillbaka tydliga regler för försäljningar av infrastrukturprojekt - såsom vindkraft - till utländska bolag i syfte att ska säkra strategiska tillgångar, så som energi. Dessa regler är implementerade i svensk lag.

Läs mer om EU:s regelverk här: New screening rules for foreign investment in the EU | News | European Parliament (engelska)

Läs den svenska lagen här: Lag (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar

Några av de bolag som har gått in som ägare, helt eller delvis, i Eolus vindkraftsparker:

HydroREIN Utvecklare och långsiktig ägare av projekt inom förnybar energi.

Mirova Kapitalförvaltare inom hållbara investeringar.

MEAG Kapitalförvaltare som investerar i bland annat förnybar energi.

BKW Energi- och infrastrukturbolag.

I slutet av april 2026 hålls en huvudförhandling om Kesemossen vindkraftspark i Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Här förklarar vi kort vad en huvudförhandling är och vad som händer under dagarna.

Vad är en huvudförhandling?

En huvudförhandling är ett tillfälle där domstolen går igenom ärendet muntligt. Syftet är att domstolen ska få all information som behövs för att kunna fatta beslut. Här presenteras argument, utredningar och synpunkter som domstolen vill ha förtydligade.

Vad händer under förhandlingen?

Förhandlingen följer oftast samma upplägg:

Inledning: Den som har ansökt om tillstånd (i det här fallet Eolus) berättar vad ansökan gäller. Myndigheter och andra parter, till exempel kommunen eller länsstyrelsen, får säga om de tillstyrker eller motsätter sig ansökan.
Genomgång av sakfrågor: Parterna går igenom viktiga delar av ansökan mer i detalj. Det kan handla om exempelvis ljud, skuggor, naturmiljö och påverkan på djur och människor.
Synpunkter från andra: Vissa som har lämnat yttranden kan få möjlighet att kort lyfta sina viktigaste synpunkter direkt inför domstolen.
Platsbesök (syn): Om domstolen tycker att det behövs kan den göra ett besök i området för att själv se platsen och landskapet.
Sammanfattning: Ibland får parterna i slutet sammanfatta sina ståndpunkter, men det sker inte alltid i miljömål.

När kommer beslutet?

När förhandlingen är avslutad meddelar domstolen ibland när domen väntas komma. Beslutet ska normalt fattas inom åtta veckor och skickas därefter ut till alla berörda.

Bra att veta

Huvudförhandlingar är oftast öppna för allmänheten. Det innebär att vem som helst kan närvara som åhörare, i mån av plats. Förhandlingen planeras preliminärt att hållas i Gäsene tingshus i Ljung.

Innan en ansökan om tillstånd kan lämnas in för prövning, ska den föregås av en samrådsprocess enligt miljöbalken. Syftet med samrådsprocessen är att inhämta synpunkter och information från närboende, särskilt berörda, organisationer, föreningar, kommun och myndigheter och är av stor vikt för projektets kommande utveckling.

Samråd för projektet genomfördes under vintern 2022/våren 2023 med kompletterande samråd för vattenverksamhet vintern 2023.

För barn

Eolus har tagit fram barnboken Alfies äventyr - den blåsiga dagen. Det är ingen faktabok utan ett spännande äventyr, med lite information om förnybar energi på slutet. Vill du ha en bok? Mejla: eva.emmelin@eolus.com.

Vill du rita med Alfie och Alex? Ladda ner och skriv ut våra fina ritblad för att färglägga den lilla hunden och hans vän.

Här kan du hämta ritblad:

Alfie och Alex
Alfie på hög höjd