Kesemossen

Vindkraft kan orsaka kollisioner för fåglar och fladdermöss, men risken varierar mycket mellan platser och arter och kan undvikas med skyddsåtgärder och anpassningar av drift och layout.

Fördjupning:
Det görs naturinventeringar och artutredningar i tidig skede av processen, och känsliga områden eller flyttstråk undviks i möjligaste mån.
I många studier står andra mänskliga orsaker (t.ex. trafik, byggnader och husdjur) för en större del av den totala fågeldödligheten, men lokalt kan vindkraft ändå vara betydelsefullt om placeringen blir fel. Vanliga skyddsåtgärder är anpassad layout, driftbegränsningar vid vissa förhållanden och uppföljning under drift.

Källor:
SLU Artdatabanken – ett kunskapscentrum för arter och naturtyper

Vindkraft

Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss

Naturskyddsföreningen: Vanliga myter om vindkraft

Vind- och solkraft kräver material som stål, aluminium, koppar och ibland metaller som används i magneter eller elektronik.

Fördjupning:
Vilka metaller som behövs beror på tekniken (t.ex. vissa generatorer i vindkraft). Risker kan handla om leveranskedjor, miljöpåverkan från gruvdrift och geopolitik. Samtidigt pågår arbete i EU och globalt för att öka återvinning, materialeffektivitet och diversifiering av leverantörer.

Enligt Energimyndigheten består vindkraftverk till 80-90 procent av stål och järn, vilket är återvinningsbara material. Det innebär att majoriteten av materialet som vindkraftverken består av kan tas tillvara när verket monteras ned. Vindturbinbladen består till stor del av härdplastkomposit, då bladen är konstruerade för att ha en låg vikt i kombination med hög hållfasthet. För detta material pågår forskning och utveckling för att hitta hållbara lösningar för återvinning och återanvändning. Mycket arbete sker även inom branschen för att utveckla cirkulära lösningar och nya metoder för återvinning av turbinblad.

Flera stora aktörer utvecklar nu lösningar för att återvinna och återanvända vindkraftsblad. Tillverkare som Vestas, Siemens Gamesa och LM Wind Power arbetar både med kemisk återvinning och nya blad som är lättare att återvinna i framtiden.

Samtidigt används uttjänta blad redan i dag till exempelvis byggmaterial, bullerplank och broar. I Lund har ett parkeringshus byggts med delar av vindkraftsblad. Även cementindustrin ses som en möjlig storskalig lösning där material och energi kan tas till vara istället för att hamna på deponi.

Källor:
Sällsynta jordartsmetaller och vindkraft
Återvinning av vindkraftverk – Green Power Sweden
Solcellers miljöpåverkan och återvinning
Kritiska metaller kopplat till vindkraft och solceller – Kinas dominans och nordiska möjligheter | Energiforsk

Vid vissa väderförhållanden kan is bildas på rotorblad och därmed innebära risk för iskast. Säkerhetsavstånd och rutiner beskrivs i projektets säkerhetsarbete och kan villkoras i tillstånd/tillsyn.

Fördjupning:
Om isen som bildats släpper kan den kastas en bit från verket. Risken beror på klimat, drift och teknik, och hanteras med säkerhetsavstånd, varningsrutiner och ibland avisnings- eller stoppfunktioner. I tillstånd och säkerhetsplanering beskrivs hur risker hanteras, inklusive skyltning och rutiner för drift vid isbildning.
Enligt Energimyndigheten är risken för att en människa ska skadas av ett iskast från vindkraftverk försvinnande liten: det finns inga rapporterade fall där människor har skadats (2026). Därför finns det inga krav på inhägnad av vindkraftverk i Sverige. Dock finns det riktlinjer för säkerhetsavstånd som privatpersoner bör följa vid vissa väderförhållanden.

Hur långt är säkerhetsavståndet? 
Avståndet beror på rådande vindriktning, och den mest försiktiga rekommendationen är på 1,5 gånger tornets höjd + rotorbladens diameter. För moderna vindkraftverk innebär detta att man ska vara extra försiktig cirka 500 meter runt vindkraftverket, när det råder risk för isbildning.

Källor:
Islossning från vindkraftblad – Green Power Sweden
Isbeläggning bromsar vindkraft — SMHI
Pöyry SwedPower AB

Solpaneler består till stor del av glas och aluminium som kan återvinnas, och det finns etablerade insamlings- och återvinningssystem i Europa.

Fördjupning:
För vindkraftverk kan stål, koppar och betong hanteras i befintliga flöden. Rotorblad (kompositmaterial) är en större utmaning, men återanvändning, materialåtervinning och nya designlösningar utvecklas snabbt i EU och globalt. I tillstånd och avtal regleras ofta avveckling och återställning.

Enligt Energimyndigheten består vindkraftverk till 80-90 procent av stål och järn, vilket är återvinningsbara material. Det innebär att majoriteten av materialet som vindkraftverken består av kan tas tillvara när verket monteras ned. Vindturbinbladen består till stor del av härdplastkomposit, då bladen är konstruerade för att ha en låg vikt i kombination med hög hållfasthet. För detta material pågår forskning och utveckling för att hitta hållbara lösningar för återvinning och återanvändning. Mycket arbete sker även inom branschen för att utveckla cirkulära lösningar och nya metoder för återvinning av turbinblad.

Flera stora aktörer utvecklar nu lösningar för att återvinna och återanvända vindkraftsblad. Tillverkare som Vestas, Siemens Gamesa och LM Wind Power arbetar både med kemisk återvinning och nya blad som är lättare att återvinna i framtiden.

Samtidigt används uttjänta blad redan i dag till exempelvis byggmaterial, bullerplank och broar. I Lund har ett parkeringshus byggts med delar av vindkraftsblad. Även cementindustrin ses som en möjlig storskalig lösning där material och energi kan tas till vara istället för att hamna på deponi.

I Sverige och inom EU omfattas återvinning av solceller av ett direktiv som reglerar återvinning av elektroniska produkter, WEEE-direktivet. Det innebär att alla som säljer solceller på den europeiska marknaden omfattas av ett producentansvar som ska säkerställa att produkten återvinns. Återförsäljaren eller producenten ska också informera konsumenten om var produkten ska lämnas när den är uttjänt.

Källor:
Sällsynta jordartsmetaller och vindkraft
Återvinning av vindkraftverk – Green Power Sweden
Solcellers miljöpåverkan och återvinning
IEA Solar PV Global Supply Chains
End-of-Life Management: Solar Photovoltaic Panels
International Energy Agency PVPS – Trends in PV Module Recycling
Recycling Wind Turbine Blades
IEA Wind – Review of Blade Design and Novel Materials for Improved Recyclability of Wind Turbine Blades
WindEurope – Decommissioning and Circularity Resources
IPCC AR6 Working Group III
IRENA – Critical Materials for the Energy Transition
IEA – The Role of Critical Minerals in Clean Energy Transitions

Förnybar energi kan minska klimatpåverkan genom att ersätta fossil energi som ger stora utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.

Fördjupning:
Under drift har vind, sol och vattenkraft mycket låga utsläpp. Det finns dock utsläpp kopplade till tillverkning, material och byggnation. Därför är livscykelperspektiv (LCA) viktigt, men i de flesta jämförelser är den totala klimatpåverkan ändå betydligt lägre än för kol, olja och naturgas.

Källor:
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/omraden/klimatet-och-energin/
https://www.energimyndigheten.se/energisystem-och-analys/nulaget-i-energisystemet/om-det-svenska-elsystemet/
https://www.naturskyddsforeningen.se/wp-content/uploads/sites/2/2021/05/bilaga_1_lagg_om_vaxeln_utslappsnivaer_fran_olika_energislag.pdf

Samråd kungörs vanligtvis genom annonsering och information i lokala kanaler, och ofta även via projektets webbplats och utskick till berörda. Eolus brukar annonsera både i papperstidning och digitalt. Uppgifter om samrådet samt samrådsunderlag läggs alltid upp på projektets hemsida.

Fördjupning:
Myndigheter och organisationer som bedöms berörda får information direkt via postutskick eller mejl. Om du vill vara säker på att inte missa information kan du även kontakta projektören och be att få stå på en sändlista.

Källor:
Specifik miljöbedömning – miljöbedömning för verksamheter och åtgärder
Miljöbalk (1998:808) | Sveriges riksdag

Modeller för lokal nytta varierar mellan projekt och länder, men ofta finns någon form av statlig modell för detta.

Fördjupning:
I Sverige handlar det om flera olika nivåer av nytta:

1. Lokalt producerad förnybar el ökar effekten i nätet lokalt och regionalt och gör det möjligt för stora elkonsumenter att ansluta sig. Det innebär möjligheter för framtida expansion och nyetablering av industri.
2. Lokala markägare, som ofta är lokala småföretagare, tecknar arrendeavtal och får därmed intäkter på sin mark som möjliggör lokala investeringar och satsningar.
3. Närboende får ersättning från vindkraftsbolaget. Många bolag har redan etablerat modeller för närboendeersättning, och i juni 2026 klubbades detta som lag.
4. Regeringen beslutade i juli 2026 att utreda möjligheten till inlösen av fastigheter nära vindkraft.
5. Bygdepeng till föreningslivet från vindkraftsbolagen. Dessa brukar delas ut årligen till lokala föreningar som verkar inom bland annat friluftsliv, kultur och idrott på bygden.
6. Ersättning till kommuner med vindkraft. Regeringen har beslutat om en långsiktig ekonomisk utdelning till kommuner med vindkraft. Ersättningen utgår från installerad effekt i kommunen och motsvarar ungefär den fastighetsskatt som vindkraftsägarna betalar in till staten för sin vindkraftspark.

Källor:
Incitament för vindkraft – Green Power Sweden
Lag (2026:1113) om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar | Sveriges riksdag
Regeringen vill utreda inlösen av fastighet vid vindkraftverk – Regeringen.se

Du kan bidra genom att minska din energianvändning (effektivisering), välja elavtal med förnybar/fossilfri el och styra förbrukningen till tider när elen är billigare och mer tillgänglig.

Fördjupning:
För vissa hushåll kan solceller, batterier eller laddning av elbil med smart styrning också öka egenanvändningen av lokal el och minska belastningen på elnätet. Eolus arbetar dock inte med solkraft för privatpersoner, utan utvecklar större anläggningar.

Källor:
Naturvårdsverket:  Minska min klimatpåverkan
WWF: Förnybar energi och fossilfria energikällor – Världsnaturfonden WWF
Hitta elavtal: Förnybar energi 2026 |

Samrådsperioden pågår vanligtvis i flera veckor, och exakta datum framgår av samrådsunderlaget.

Fördjupning:
Under denna tid kan privatpersoner, organisationer och myndigheter lämna skriftliga synpunkter.Synpunkterna sammanställs och bemöts i en samrådsredogörelse som normalt bifogas den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ingår i tillståndsansökan. Svensk kontext: Samrådsformer och krav på dokumentation följer miljöbalken och prövningsmyndighetens anvisningar.

Källor:
Specifik miljöbedömning – miljöbedömning för verksamheter och åtgärder
Miljöbalk (1998:808) | Sveriges riksdag

Klimatpåverkan för vind och sol uppstår främst vid tillverkning, transporter, byggnation och slutlig avveckling.

Fördjupning:
Under själva driften är utsläppen mycket låga. Livscykelanalyser (LCA) visar att både vind- och solkraft har betydligt lägre klimatpåverkan per producerad kilowattimme än fossila kraftslag. De exakta nivåerna varierar beroende på teknik, geografisk plats, livslängd och vilken energimix som används vid tillverkningen.

Sett över hela livscykeln har både vind- och solkraft mycket låg klimatpåverkan jämfört med fossil elproduktion. För solkraft uppstår den största delen av utsläppen vid tillverkningen, särskilt eftersom produktionen av kisel till solceller är energikrävande. Utsläppen påverkas också av vilken typ av energi som används i tillverkningsprocessen. I Sverige uppskattas energiåterbetalningstiden för solceller till ungefär två till tre år, beroende på teknik, lokalisering och antaganden.

Vindkraftens livscykelutsläpp uppskattas till omkring 10–15 gram koldioxidekvivalenter per producerad kilowattimme. Som jämförelse ligger motsvarande värden omkring 490 gram för naturgas och 820 gram för kolkraft.
Sammantaget innebär detta att vind- och solkraft bidrar i mycket liten utsträckning till klimatförändringarna sett över hela sin livstid jämfört med fossil elproduktion. Samtidigt kan lokal miljöpåverkan uppstå beroende på lokalisering och projektets utformning.

Källor:
Wind Energy — IPCC
Solcellers miljöpåverkan och återvinning
Faktablad: Miljöpåverkan från el- och värmeproduktionen
Naturskyddsföreningen: Vanliga frågor om vindkraft
Life Cycle Emissions Factors for Electricity Generation Technologies | NLR Data Catalog
Greenhouse Gas Emissions and Energy Payback Time for multi- and mono-Si Photovoltaic Systems – A Study on Solar Energy from Photovoltaic Systems Located in Sweden | Lunds universitet
(PDF) Greenhouse Gas Emissions and Energy Payback Time for multi- and mono-Si Photovoltaic Systems – A Study on Solar Energy from Photovoltaic Systems Located in Sweden (2016) | Nils Malmström

Ja.

Fördjupning:
När en tillståndsansökan lämnas in blir den normalt en offentlig handling hos den prövande myndigheten (t.ex. länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen). Det innebär att du kan begära ut handlingarna. Ofta publiceras även delar av materialet på projektets webbplats för att göra det lättare att ta del av.

Källor:
Länsstyrelsernas diarium
Begär ut allmän handling – Domstolsverket

Ja.

Fördjupning: I Sverige har kommunen en särskild roll i vindkraftsprövningen genom kravet på kommunal tillstyrkan enligt 16 kap. 4 § miljöbalken (ibland kallat kommunalt veto). Om kommunen inte tillstyrker kan projektet normalt inte få tillstånd. Ett undantag kan vara om regeringen prövar och tillåter verksamheten enligt 17 kap. miljöbalken.
Som invånare kan du påverka genom att delta i samråd, lämna yttranden och föra dialog med kommunens politiker och tjänstepersoner. Det är också vanligt att kommuner har energiplaner eller översiktsplaner där vindkraftens lämplighet diskuteras.

Källor:
Så går en tillstånds­prövning enligt miljöbalken till
Specifik miljöbedömning – miljöbedömning för verksamheter och åtgärder
Miljöbalk (1998:808) | Sveriges riksdag

Tidpunkten varierar, men mer offentlig information brukar komma när ett projekt är tillräckligt moget för att beskrivas tydligt – ofta efter att markavtal tecknats och tidiga förstudier gjorts.

Fördjupning:
När projektet går in i samråd enligt miljöbalken blir planerna offentliga, och då informeras boende, myndigheter och andra berörda om vad som planeras och hur man kan lämna synpunkter.

Källor:
Så går en tillstånds­prövning enligt miljöbalken till
Specifik miljöbedömning – miljöbedömning för verksamheter och åtgärder
Miljöbalk (1998:808) | Sveriges riksdag

Forskning visar varierande resultat och effekten beror på många faktorer: avstånd, sikt, lokalt marknadsläge och hur projektet upplevs.

Fördjupning:
I vissa studier syns små eller inga genomsnittliga effekter, medan lokala avvikelser kan förekomma. Närboendeersättning, som används i många projekt och som i juni 2026 klubbades igenom som lag i Sverige, är ett sätt att kompensera för eventuell minskning i fastighetsvärde.

Källor:
Capitalisation of onshore wind turbines on property prices in Sweden : The need to compensate for negative externalities

Wind energy has a surprising upside – higher property values | LSE United States Politics and Policy

The effect of wind power on residential property values in Norway – ScienceDirect

Det beror på teknik och placering.

Fördjupning:
Vindkraftverk har ett litet fysiskt fotavtryck (fundament, vägar och uppställningsytor), medan marken runtom ofta fortsatt kan användas för skogs- eller jordbruk. Samtidigt påverkar vindkraft landskapsbild och kräver hänsyn till natur- och kulturvärden. Solparker behöver större sammanhängande yta, men kan ofta placeras på lågproduktiva marker, industriområden eller kombineras med markanvändning (t.ex. bete). Solceller på tak och fasader använder redan byggda ytor och minskar behovet av ny mark.

Källor:
Vindkraft – LRF
Solenergi – LRF
Faktablad: Miljöpåverkan från el- och värmeproduktionen

Bioenergi kommer från organiskt material som trä, restprodukter från skogs- och jordbruk eller biogent avfall.

Fördjupning:
Den kan användas för värme, el och drivmedel. Klimatnyttan beror på hur biomassan produceras och om den är hållbar över tid.
Geotermisk energi utnyttjar värmen i jordens inre. I Sverige används geotermi främst för värme (t.ex. värmepumpar), medan elproduktion från geotermi är vanligare i områden med högre geotermisk aktivitet globalt.

Källor:
https://www.energimyndigheten.se/fornybart/bioenergi/
https://www.sgu.se/energi/geotermisk-energi/
https://www.energimyndigheten.se/fornybart/geotermisk-energi/

Samråd är ett formellt steg i tillståndsprocessen där projektet presenteras och berörda får möjlighet att lämna synpunkter.

Fördjupning:
Det är ett viktigt underlag för vilka frågor som ska utredas vidare, till exempel buller, skuggeffekter, naturpåverkan, kulturmiljö och landskapsbild. Samrådet ligger till grund för kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och tillståndsansökan. Samråd och MKB-krav regleras i miljöbalken och tillhörande bestämmelser.

Källor:
Så går en tillstånds­prövning enligt miljöbalken till (Naturvårdsverket)
Samråd inför ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet | Länsstyrelsen Skåne

Förnybar energi kommer från naturliga flöden som ständigt förnyas, som sol, vind och vatten.

Fördjupning:
Den skiljer sig från fossila bränslen (kol, olja och naturgas) som är ändliga resurser och ger höga utsläpp vid förbränning. Vanliga förnybara energikällor är solenergi, vindkraft, vattenkraft, geotermi och hållbart producerad bioenergi. De används för el, värme och bränslen och kan minska klimatpåverkan jämfört med fossila alternativ.

Källor:
Vad är energikällor? – Naturskyddsföreningen
Förnybar energi och fossilfria energikällor – Världsnaturfonden WWF
Sveriges energisystem
Framtidens elsystem
Vindkraft
Vattenkraft
Solenergi
Kärnkraft
Havsenergi

Vattenkraft producerar el genom att rinnande eller fallande vatten driver en turbin som i sin tur driver en generator.

Fördjupning:
Den ger låga utsläpp under drift och kan ofta bidra med reglerkraft i elsystemet. Samtidigt kan dammar och reglering påverka ekosystem, fiskvandring, vattennivåer och biologisk mångfald. Därför används åtgärder som fiskvägar, minimitappning och miljöanpassade flöden där det är möjligt.

Källor:
https://www.energimyndigheten.se/energisystem-och-analys/elproduktion/vattenkraft/
https://www.energimyndigheten.se/forskning-och-innovation/forskning/elsystem/vattenkraft/
https://www.havochvatten.se/arbete-i-vatten-och-energiproduktion/vattenkraftverk-och-dammar/miljo–och-skyddsatgarder/vagledning-for-fisk–och-faunapassager.html
https://www.havochvatten.se/arkiv/aktuellt/2026-03-31-avvagningar-mellan-miljokrav-och-vattenkraft.html

Platser väljs utifrån vindresurser och möjligheten att uppfylla lagkrav, säkerhet och miljöhänsyn.

Fördjupning:
I Sverige utreds bland annat avstånd till bostäder, natur- och kulturvärden, rennäring där det finns, samt om Försvarsmakten eller flyg har intressen som påverkas. Ett projekt kan stoppas om viktiga hinder upptäcks, exempelvis skyddade arter, känsliga naturmiljöer, kulturhistoriska lämningar, militära intressen eller om buller- och skuggvillkor inte kan klaras. Buller prövas i tillståndet och riktvärden vid bostäder ligger ofta runt 40 dBA utomhus vid fasad, med möjlighet till strängare krav i särskilt tysta områden. Vissa hinder syns tidigt i kart- och dataanalyser, medan andra kan framkomma först i fältinventeringar och samråd. Då kan projektet behöva omarbetas eller avbrytas. Platsval och villkor prövas i tillståndsprocess enligt miljöbalken, i dialog med bl.a. länsstyrelsen och vid behov Försvarsmakten.

Källor:
Så går en tillstånds­prövning enligt miljöbalken till
Specifik miljöbedömning – miljöbedömning för verksamheter och åtgärder
Miljöbalk (1998:808) | Sveriges riksdagVägledning om buller från vindkraftverk
Vägledningar & riktvärden för buller

Förnybar energi minskar behovet av fossila bränslen och kan därmed sänka utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar.

Fördjupning:
Det är centralt för att nå klimatmål i Sverige, EU och globalt. Förnybar (och annan fossilfri) energi kan också stärka energisäkerheten genom minskat importberoende och mer stabila energikostnader över tid, särskilt när bränslepriser är volatila.

Källor:
Grundprinciper för en trygg energiförsörjning
Klimat
Energi – Regeringen.se
Vad är förnybar energi? – Learning corner – Europeiska unionen
Fyra fördelar med förnybar energi – Greenpeace Sweden
Förnybar energi och fossilfria energikällor – Världsnaturfonden WWF

Vindkraftverk och solparker byggs på mark där projektören har avtal med markägaren.

Fördjupning:
När ett område bedöms intressant kontaktas markägare för dialog och eventuella arrende- eller nyttjanderättsavtal. Avtal skrivs ofta innan tillstånd är klart och innan den slutliga utformningen är bestämd. Därför är de vanligtvis långsiktiga och kan innehålla villkor och ersättningsnivåer som beror på projektets storlek och om det faktiskt får tillstånd. Markupplåtelse sker normalt via arrende- eller nyttjanderättsavtal, medan själva anläggningen prövas separat i tillståndsprocess enligt miljöbalken.

Vill du veta mer, eller själv upplåta mark? Läs mer här: Markägare – Eolus