Hoppa till innehållet

Herkules

Eolus har undersökt möjligheterna för ett flytande vindkraftsprojekt beläget ca 60km sydost om Gotland i Östersjön. Utvecklingen av projektet är pausad mot bakgrund av rådande marknadsläge.

Typ

Havsbaserad vindkraft

Fas

Planering

Marknad

Sverige

Årlig elproduktion

13 TWh

Snabba fakta

Namn

Herkules

Antal verk

max 160 st

Areal projektområde

1000 km²

Planerad installerad effekt

2,4 GW

Totalhöjd

max 360 m

Projektstatus

pausad

Om projektet

Eolus har utrett förutsättningarna att etablera en havsbaserad vindkraftpark i Östersjön, i svensk ekonomisk zon. Parken omfattar upp till 160 flytande vindkraftverk cirka sex mil sydost om Gotland. Elproduktionen beräknas till 13 TWh per år vilket motsvarar hushållsel till miljontals villor.

Tillståndsansökan har inte lämnats in. Eolus utvärderar kontinuerligt projektets förutsättningar, bland annat mot bakgrund av säkerhetsläget och att regeringen i november 2024 meddelande avslag för 13 andra havsbaserade projekt i Östersjön. 2026 pausades projektet mot bakgrund av rådande marknadsläge. I nuläget ser vi inte förutsättningar för att förverkliga projektet.

Milstolpar

Utredning av förutsättningar

2022

Samråd

Mars 2023

Kompletterade samråd

December 2023

Kompletterande samråd Natura 2000

April 2024

Paus

Planeringsfas Under byggnation I samråd I drift

Mer om Herkules

Sverige exporterar el eftersom vi ofta producerar mer el än vi använder just då, och eftersom vi är en del av en europeisk elmarknad där elen flödar dit den behövs mest.

Fördjupning:
Elproduktion och elanvändning måste hela tiden vara i balans, och eftersom el är svår att lagra exporteras överskott direkt när produktionen är hög, till exempel vid mycket vind eller god tillgång på vattenkraft. Samtidigt styrs handeln av priset på en gemensam marknad – el säljs dit där den efterfrågas mest och betalas bäst. Att länder är ihopkopplade gör också att man kan hjälpa varandra vid brist, vilket gör hela systemet mer stabilt.

Samtidigt behöver Sverige bygga mer elproduktion. Det beror på att efterfrågan på el väntas öka kraftigt, till exempel från industri och elektrifiering, och att det kan vara brist på el vissa tider eller i vissa delar av landet trots att vi exporterar vid andra tillfällen. Export och behov av ny produktion motsäger alltså inte varandra – de handlar om att säkra tillräcklig el vid rätt tid och på rätt plats.

Källor:
Export och import av el – så funkar det | Svenska kraftnät

Därför exporterar vi el

Ja.

Fördjupning:
Solceller producerar el även vid molnigt väder eftersom de kan ta tillvara diffust ljus, men effekten blir lägre än vid klar sol. På vintern i Sverige minskar produktionen ofta på grund av kortare dagar, lägre solhöjd och ibland snötäcke. I praktiken kombineras solkraft med elnätets övriga produktion (t.ex. vattenkraft och vindkraft i Norden) och kan även kompletteras med lagring eller styrning av elanvändning för att öka nyttan.

Källor:
Solcellstoppen – Svensk Solenergi

Solar – IEA

Solenergi

Solenergi – Energiföretagen Sverige

Vindkraftverk omvandlar vindens rörelseenergi till el.

Fördjupning:
När vinden får rotorbladen att snurra driver de en generator som producerar elektricitet. Elproduktionen övervakas digitalt och matas in i elnätet. Effekt och produktion varierar med vindhastigheten, och vindkraftverk stängs av vid mycket svag eller mycket stark vind av säkerhetsskäl.

Källor:
Energimyndigheten: Vindkraft
Vindlov.se: Fakta om vindkraft
Naturvardsverket

Modeller för lokal nytta varierar mellan projekt och länder, men ofta finns någon form av statlig modell för detta.

Fördjupning:
I Sverige handlar det om flera olika nivåer av nytta:

  1. Lokalt producerad förnybar el ökar effekten i nätet lokalt och regionalt och gör det möjligt för stora elkonsumenter att ansluta sig. Det innebär möjligheter för framtida expansion och nyetablering av industri.
  2. Lokala markägare, som ofta är lokala småföretagare, tecknar arrendeavtal och får därmed intäkter på sin mark som möjliggör lokala investeringar och satsningar.
  3. Närboende får ersättning från vindkraftsbolaget. Många bolag har redan etablerat modeller för närboendeersättning, och i juni 2026 klubbades detta som lag.
  4. Regeringen beslutade i juli 2026 att utreda möjligheten till inlösen av fastigheter nära vindkraft.
  5. Bygdepeng till föreningslivet från vindkraftsbolagen. Dessa brukar delas ut årligen till lokala föreningar som verkar inom bland annat friluftsliv, kultur och idrott på bygden.
  6. Ersättning till kommuner med vindkraft. Regeringen har beslutat om en långsiktig ekonomisk utdelning till kommuner med vindkraft. Ersättningen utgår från installerad effekt i kommunen och motsvarar ungefär den fastighetsskatt som vindkraftsägarna betalar in till staten för sin vindkraftspark.

Källor:
Incitament för vindkraft – Green Power Sweden
Lag (2026:1113) om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar | Sveriges riksdag
Regeringen vill utreda inlösen av fastighet vid vindkraftverk – Regeringen.se

Du kan bidra genom att minska din energianvändning (effektivisering), välja elavtal med förnybar/fossilfri el och styra förbrukningen till tider när elen är billigare och mer tillgänglig.

Fördjupning:
För vissa hushåll kan solceller, batterier eller laddning av elbil med smart styrning också öka egenanvändningen av lokal el och minska belastningen på elnätet. Eolus arbetar dock inte med solkraft för privatpersoner, utan utvecklar större anläggningar.

Källor:
Naturvårdsverket:  Minska min klimatpåverkan
WWF: Förnybar energi och fossilfria energikällor – Världsnaturfonden WWF
Hitta elavtal: Förnybar energi 2026 |

Utbyggnad av förnybar energi skapar jobb inom projektering, byggnation, drift, underhåll och leverantörsled.

Fördjupning:
Den kan även ge lokala intäkter genom exempelvis arrenden, service och uppdrag till lokala företag. På systemnivå kan mer inhemsk elproduktion minska importberoende av bränslen och ge mer förutsägbara kostnader över tid, även om elpriser fortfarande påverkas av väder, efterfrågan och marknadsläge i Europa.

Källor:
Så skapar vindkraften mer lokal nytta – Green Power Sweden
Åtgärder för lokal nytta vid vindkraftsetableringar
faktablad_vindkraftens-paverkan_2.pdf
Elstatistik | Svenska kraftnät

Mer elproduktion med låga rörliga kostnader (som vind och sol) kan på sikt pressa elpriser under perioder med hög produktion, men priser påverkas också av nätkapacitet, efterfrågan och situationen på den europeiska elmarknaden.

Fördjupning:
Ur energisäkerhetsperspektiv kan inhemsk förnybar el minska behovet av importerade bränslen. Samtidigt blir investeringar i elnät, flexibilitet och lagring viktigare för att hantera variationer.

Källor:
Energiberedskap
Balansering av kraftsystemet | Svenska kraftnät
Renewables and Low-Emissions Fuels – Energy System – IEA

Forskning visar varierande resultat och effekten beror på många faktorer: avstånd, sikt, lokalt marknadsläge och hur projektet upplevs.

Fördjupning:
I vissa studier syns små eller inga genomsnittliga effekter, medan lokala avvikelser kan förekomma. Närboendeersättning, som används i många projekt och som i juni 2026 klubbades igenom som lag i Sverige, är ett sätt att kompensera för eventuell minskning i fastighetsvärde.

Källor:
Capitalisation of onshore wind turbines on property prices in Sweden : The need to compensate for negative externalities

Wind energy has a surprising upside – higher property values | LSE United States Politics and Policy

The effect of wind power on residential property values in Norway – ScienceDirect

Bioenergi kommer från organiskt material som trä, restprodukter från skogs- och jordbruk eller biogent avfall.

Fördjupning:
Den kan användas för värme, el och drivmedel. Klimatnyttan beror på hur biomassan produceras och om den är hållbar över tid.
Geotermisk energi utnyttjar värmen i jordens inre. I Sverige används geotermi främst för värme (t.ex. värmepumpar), medan elproduktion från geotermi är vanligare i områden med högre geotermisk aktivitet globalt.

Källor:
https://www.energimyndigheten.se/fornybart/bioenergi/
https://www.sgu.se/energi/geotermisk-energi/
https://www.energimyndigheten.se/fornybart/geotermisk-energi/

Ett PPA (Power Purchase Agreement) är ett långsiktigt avtal där ett företag eller en aktör köper el direkt från en producent, ofta till ett bestämt pris under många år.

Fördjupning:
Ett PPA fungerar som en trygg affär för båda parter: köparen vet vad elen kommer kosta, och producenten vet att elen blir såld. Det gör det möjligt att finansiera och bygga nya vind- och solparker, eftersom investerare får säkrare intäkter över tid.

Att en park har ett PPA betyder däremot inte att elen “försvinner” från området eller inte gör nytta lokalt. Elen matas alltid in i det gemensamma elnätet och används där den behövs i stunden. PPA:t är i grunden ett ekonomiskt avtal om vem som köper elen och till vilket pris, inte en fysisk styrning av vart elen tar vägen.

Källor:
PPA – ett långsiktigt avtal om inköp av el – Green Power Sweden
Energiforsk: ppa-och-riskhantering-resultatblad.pdf

Förnybar energi kommer från naturliga flöden som ständigt förnyas, som sol, vind och vatten.

Fördjupning:
Den skiljer sig från fossila bränslen (kol, olja och naturgas) som är ändliga resurser och ger höga utsläpp vid förbränning. Vanliga förnybara energikällor är solenergi, vindkraft, vattenkraft, geotermi och hållbart producerad bioenergi. De används för el, värme och bränslen och kan minska klimatpåverkan jämfört med fossila alternativ.

Källor:
Vad är energikällor? – Naturskyddsföreningen
Förnybar energi och fossilfria energikällor – Världsnaturfonden WWF
Sveriges energisystem
Framtidens elsystem
Vindkraft
Vattenkraft
Solenergi
Kärnkraft
Havsenergi

Förnybar energi kommer från källor som förnyas naturligt, som sol, vind, vatten, geotermi och bioenergi.

Fördjupning:
Fossilfri energi är ett bredare begrepp som syftar på energislag som inte ger fossila koldioxidutsläpp under drift. Det betyder att förnybart ofta är fossilfritt, men fossilfritt kan också inkludera exempelvis kärnkraft. I svensk energidebatt används ibland båda begreppen – därför är det bra att vara tydlig med vilken definition man menar.

Källor:
Skillnaden mellan förnybart, fossilfritt och klimatneutralt
Skillnaden miljömärkt, förnybar, fossilfri el

Landbaserad vindkraft byggs på land, medan havsbaserad vindkraft byggs till havs, oftast längre ut från kusten.

Fördjupning:
Havsbaserad vindkraft kan ofta få jämnare och starkare vindar, vilket ger högre och mer stabil produktion. Samtidigt är den dyrare och mer komplex att både bygga och underhålla, bland annat eftersom installationer sker i en mer utmanande miljö till havs.

Havsbaserad vindkraft kräver sjökablar för att transportera elen till land, och projekten behöver ta hänsyn till marina ekosystem samt sjöfart.

Landbaserad vindkraft är oftast billigare att bygga och enklare att ansluta till elnätet. Samtidigt kan den påverka närmiljö och landskapsbild mer, beroende på hur nära människor och bebyggelse den placeras.

Källor:
Vindkraft
Havsbaserad vindkraft | slu.se

Globalt är vattenkraft fortfarande en av de största källorna till förnybar el, samtidigt som sol- och vindkraft växer snabbast.

Fördjupning:
Bioenergi är också betydande, särskilt för värme och drivmedel. I Sverige är vattenkraft och bioenergi historiskt viktiga, och vindkraften har vuxit kraftigt de senaste åren. Solenergi ökar också, främst genom takanläggningar men även genom solparker.

Källor:
Nuläget i energisystemet
Elproduktion – internationellt
Framtidens energi – Naturskyddsföreningen

Choose market

Global

  • Svenska
  • English
  • Local

  • Suomi
  • Polski
  • Latviešu
  • North America